Slidkrans!

Första gången jag hörde det tyckte jag att det var fjantigt. Jag är en ganska bakåtsträvande människa när det kommer till, ja det mesta, och jag trodde inte att byte av namn på mödomshinna till slidkrans skulle ändra något alls. Än så länge tror jag inte att det har hänt så mycket heller och för det mesta tror jag att folk (om de ens hört ordet slidkrans) fått för sig att slidkransen är en helt ny del av fittan.

Idag såg jag en hemsk dokumentär på TV4+: Den perfekta vaginan. Den handlade om hur kvinnor i UK skönhetsopererar sina blygdläppar för att män skrattar åt dem, hånat dem, tycker att de blivit fula efter barnafödande och mycket annan dumhet. Värst kändes det att en manlig gynekolog hade skrattat åt en kvinnas blygdläppar. Ärligt talat så kändes det värre än kvinnorna som försökte bli oskulder igen med hjälp av operationer.

Upprörd som jag redan var så irriterade jag mig på att översättaren av programmet använde "mödomshinna" hela tiden. Jag som inte bryr mig och inte tror att språkbruket egentligen är viktigt satt mig och irriterade mig på att de kallade det mödomshinna och att den skulle "sys ihop igen". Om en flicka föds med sluten slidöppning så sprättas den upp på BB.

Det gör ont i mig. Det gör ont i hela mig!

Sluta tro att våra fittor är era ägodelar! Jag har inte "gett" min oskuld till någon, ingen har "tagit" min oskuld. Jag har haft sex. Ingen hinna gick sönder. Det var varken trevligt eller bra och det gjorde ont men jag gick inte sönder och ingenting spräcktes.

När jag lyssnar på kvinnorna som försöker rekonstruera sin oskuld så inser jag att det faktiskt är viktigt att byta namn på mödomshinnan. Om inte annat för att ta bort den idiotiska bilden av vad som händer när en tjej har sex första gången.

Sen när jag ändå är på ämnet, tjejers oskuld...I alla (amerikanska) serier ska första gången alltid vara så förbannat speciell för tjejer medan killarna ofta bara är kåta och vill göra det på golvet så fort en tjej tittar på dem. Tjejens oskuld är ingenting som ska kastas bort, den ska vårdas, gärna skyddas av bröder och föräldrar (och ges massor med fjantiga namn) och det ska alltid vara med "den rätte".

Ingen ska ha sex innan man är säker eller redo, men att tjejer i media framställs ångra sin sexualdebut bara för att det inte var med "rätt" person sätter en förbannad press på tjejer. Det är sex en gång. En endaste gång. Som för de flesta ändå inte är bra, även om det är med den perfekta killen. Det blir så otroligt dramatiskt och stort. Så skrämmande. Som om det är så mycket viktigare.

Jag förlorade inte oskulden med "the one", han var inte ens nästan rätt någonstans, men det avdramatiserade sex för mig (ärligt talat, efter besöket hos den japanske gynekologen så kan inget vara dramatiskt mer). Jag insåg att det bara var sex.

Tjejers oskuld är inte det vi ska värna mest om i dagens samhälle. Kom att tänka på ett blogginlägg jag läste när jag var i Japan som handlade om hur föräldrar skrämdes från att köpa ut sprit genom att påminnas om deras dotters oskuld. Kan inte killar ha lika mycket efter-sex-ångest? Jag hoppas att det inte var för min (och min systers) oskulds skull som mina föräldrar inte köpte ut alkohol.

Det gör mig ont. Som första gången jag hörde om kvinnlig könsstympning. Vilken gynekolog skrattar åt en kvinnas blygdläppar? Varför är det så förbannat viktigt att kvinnor inte haft sex förrän hon gifter sig? De flesta kvinnor blöder inte ens när de förlorar oskulden, så hur fan ska någon veta?

/Elin

Stör en ingenjör!

Jag har hittat ett av de mest underbart värdelösa programmen någonsin! Felix stör en ingenjör. Det är som Hollywoodfruar, fast med Felix Herngren och ingenjörer! Ingen handling, alldeles för många minuter och i stort sett värdelöst. Jag kan inte sluta skratta.

Sen ibland, mitt bland allt det där värdelösa (surfandet, närbilderna på mat, lite homofobiska skämt, bilder på helikoptrar) så blingar något till, som när ingenjören (i första avsnittet en kille som heter Mårten och som jag tror har gått MT i Norrköping eftersom det är totalt omöjligt att gå på LiU utan att veta att av alumnerna gör vågor i Hollywoodfilmer) säger att ja, man måste nog vara ingenjör för att göra specialeffekter i stora filmproduktioner eftersom det är mycket kodknackande, en hel del design och massor med beräkningar.

Jag och min grupp i Affärsstrategier diskuterade i Baljan för ett tag sedan att vem i hela friden har ingenjör som drömyrke när man är liten. Nej, när man är liten vill man bli polis eller lärare eller doktor (eftersom man inte vet att det heter läkare) eller brandman (eller kändis då) och det är ju inte så konstigt eftersom ingenjör är fruktansvärt brett och osynligt. Svårt att göra en ingenjörs liv till en lika intressant TV-serie som läkarnas eller polisernas. Svårt att få in någon drama då man sitter framför en dator eller i en låda i ett kontorslandskap och drar nya vägar.

Har länge hävdat att väldigt många program i svensk TV görs för att höja statusen på saker som inte når så högt i allmänhetens ögon (körslaget, dansbands-vad-det-nu-var, bönder, ensamstående mammor osv) så nu har turen äntligen kommit till ingenjörerna.

Synd bara att programmet egentligen är totalt värdelöst...

/Elin

Porter ger mig en märkligt varm känsla i hjärtat

Märkligt nog är det inte öl jag pratar om utan en gammal ekonom vid namn Michael Porter. Han kom på massa smarta saker och anses vara en av de där "giganterna" som "revolutionerat" affärsvärlden genom att beskriva strategier och marknader.

Första gången jag stötte på Porter tror jag var i marknadsföringskursen förra året och liksom det mesta revolutionerande inom ekonomisk vetenskap kändes det som sunt förnuft och ingenting att ifrågasätta. Har fortfarande inte hittat något att ifrågasätta när det kommer till hans modeller, och ärligt talat, när någonsin kommer jag orka med att göra något sånt?

Han kikar fram i många kurser eftersom det är lätt och logiskt att använda hans teorier men det är först nu när jag har satt mig ner med affärsstrategier som jag faktiskt läst några av hans artiklar. Skummade Competitive strategy från 1985 och upptäckte märkligt nog att det stod inget nytt där. Med ena ögat på datorn och andra ögat på Lyxfällan skrev jag ihop en sidas sammanfattning av halva artikeln utan att behöva titta på den igen. För jag kunde.

Det är en sjukt märklig känsla, det var jättelänge sedan jag ansett mig kunna det jag håller på med. Jag säger inte att jag kan det, men det känns i alla fall som om jag har lite koll och det är värt allt just nu. Plötsligt har det gett lite att traggla de här åren. Det har varit en växande känsla hela den här terminen, att jag faktiskt kan saker. Som att det äntligen har klickat.

M. Porter

/Elin

Två rätt av två möjliga!

I mitt läsande på SvD om hur TPB tydligen gått under, så såg jag i marginalen en bild på Axel von Fersen. Antar att det är få som är förvånade över att jag skulle känna igen en bild på honom ur ögonvrån bara.

Tydligen så hade Herman Linqvist gjort en podcast om Axel och jag lämnade det där med pirater och politik för att kika närmare på det. Detta visade sig vara den andra i raden av historiska podcasts som herr Linqvist gjort och gissa vad den första var om? Precis, skottet vid Fredriksstens fästning!

Så två rätt av två möjliga till mannen som faktiskt hjälpte mig att upptäcka Axel von Fersen överhuvudtaget.

/Elin

Små katastrofer

För någon dag sedan sa mitt Word åt mig att den svenska stavningskontrollen gått sönder. Tyvärr hann jag klicka bort meddelandet utan att riktigt ta till mig vad mer det stod eftersom jag inte tänkte att det spelade någon roll.

Så igår upptäckte jag att jag faktiskt att jag inte hade någon stavningskontroll. Vet inte varför det inte har slagit mig tidigare, men så är det. Jag köpte mitt Office-paket när jag fick 96,3 % studentrabatt (eller något liknande absurt stort tal) och la sedan till 350 kr eller liknande för att få en liten skiva med säkerhetskopia. Emellanåt har jag undrat om det var dumt, men så igår natt (mitt under The mask of Zorro) plockade jag fram den och tänkte "Gud så bra att jag har den!"

Det står Äkta Microsoft Office-programvara på den broschyrliknande asken för de två skivorna, för att inte tala om att jag har licensnyckeln (det där sista gör mig otroligt stolt).

Äkta eller inte så hjälpte det inte. Jag har (helt med hjälp av skivan, jag är inte dataingenjör) reparerat, konfigurerat, reparerat igen, avinstallerat och installerat igen. Varje steg tog ungefär 20 minuter och varje gång och med några omstarter så har jag med andra ord lagt ganska mycket tid på att inte få igång min stavningskontroll igen.

Jag blir alltid hispig när jag rör Office-paketet. Mest för att Word är en del av det paketet. Jag lever halva mitt liv genom Word. Tragiskt men sant. Trivs ganska bra där, har just börjat lära mig Office 2007, så det är väl snart tid att byta till Office 2010?

Nu, efter att ha gjort allt detta och ingenting verkar ha fungerat så känner jag att jag måste lugna ner mig. Mina nerver klara inte mer. Vad skulle jag göra utan ett ordbehandlingsprogram? Det är faktiskt värre än att vara utan stavningskontroll.

/Elin

Nu blir det skamlös reklam...

Nä, tänkte bara berätta att jag har återupptagit min andra blogg som en reaktion på valet. Inte bara på resultatet men också på hur mycket jag insåg att jag saknade engagemanget. Bloggen kommer inte längre vara partipolitiskt lila, men det kommer inte vara fritt på pirater!

/Elin

Glömde min politiska neutralitet

Jag hade mitt sista KLF-pass idag. Vi skulle prata om värdegrunder och hederskodex. Lagom roligt egentligen, men det måste göras och alla måste få information om vad de ska göra om de känner sig kränkta eller diskriminerade.

Mina Nollan (som nu är Ettan, jag vet) frågade om vi skulle gå igenom något viktigt idag eller om de kunde gå hem. Till sist blev jag less, framförallt när de himlade med ögonen när jag sa "värdegrunder" och argt kläckte jag ur mig att egentligen var det bara sunt förnuft och medmänsklighet men eftersom 5,6 % av svenska folket inte tycker att alla människor är lika värda så ska vi fan gå igenom det här!

Någon undrade om det var för att SD kommit in i riksdagen som vi gjorde det här, men nej det var det ju inte. Det där passet var inplanerat långt tidigare men efter i söndags kändes det sjukt mycket viktigare. Visa på att LiU inte stödjer SD:s värderingar. Statistiskt sett skulle en av mina Nollan ha röstat på SD.

Innan jag började, när jag satt på ett bord och drack kaffe, och just hade sagt att jag skulle prata om värdegrunder sa någon att alla inte var lika värda, akademiker var mer värda än arbetare. Då slog det slint i huvudet på mig igen och jag kastade ur mig det bara är Alliansen som tycker sånt skit. Eftersom jag har sett mångas Facebook-status visste jag att väldigt många röstat på Alliansen och jag kände samtidigt som jag sagt det att det var dumt...samtidigt var kommentaren om att akademiker skulle vara värda mer idiotisk.

Vad ska man göra?

/Elin

Fyra år är lång tid

Ibland får jag för mig att fyra år är kort tid. Fyra år är ju ändå bara fyra år och den tiden skulle vi väl kunna slicka våra sår och sen ta revansch. Sen kommer jag ihåg förra gången jag röstade.

Förra gången jag röstade bodde jag på Irret, jag hade just börjat på I och jag gick och röstade med Oscar. I dagsläget är jag spyless på Linköping och I eftersom jag tycker mig ha varit här för länge och jag har inte pratat med Oscar på hela året.

Fyra år är en lång tid. Åtta år är en ännu längre tid. Jag röstade blått i mitt första val men har insett att deras Sverige inte är ett Sverige jag vill bo i. Det är inte ett Sverige jag vill stödja. Jag ursäktar som sagt mig själv genom att säga att Sverige fungerade inte bra 2006 och jag visste inte av något annat än Sossarna. Då ville jag byta till Alliansen för jag hade inte testat.

Fast under de här fyra åren har jag insett att oj vad dum jag var, den svenska välfärden som jag varit så stolt över och som jag försvarat så passionerat i Japan kommer från socialdemokratin och att Alliansen har aktivt förstört den i fyra år genom att göra det svårare och svårare för alla bidragstagare.

Jag trodde att anledningen till att Alliansen vann förra gången var för att folk röstade som jag. För att de ville testa förändringen. Därför trodde jag också att socialdemokratin skulle ta revansch eftersom vi nu testat ett i längden ohållbart alternativ.

Tyvärr röstade folk inte blått av samma anledning som jag. Tyvärr röstade folk med plånboken och av egoistiska skäl. Jag har tänkt bli höginkomsttagare, för jag kan bli höginkomsttagare. Kan man bli det så borde man bli det, men det betyder inte att man ska vända ryggen mot de som inte kan bli det. Det finns många som inte kan bli höginkomsttagare. Det finns de som inte kan bli inkomsttagare överhuvudtaget. I Sverige tar vi hand om dem! Eller vi tog hand om dem.

Dryga 50 % av svenska folket verkar dock inte bry sig. Får man säga att man hoppas att alla som röstade blått drabbades av den förlorade välfärden? Antagligen inte, men någon som är drabbad av den kommer aldrig rösta Allians igen.

Fyra år är en lång tid, vem vet vad de säljer ut till 2014? Sjukhusen kanske? Nej tack.

/Elin