Jag har funderat länge på hur jag skulle börja det här inlägget, men på något vis verkar ingen av mina inledningar bli riktigt som jag vill. Det brukar vara så när jag har lite för mycket att säga om ett lite för känsligt ämne. Problemet är bara att jag inte tycker att det ska vara ett känsligt ämne.
Som jag har skrivit tidigare har jag fått uppfattningen av att kvinnor i allmänhet inte alls tycker om att gå till gynekologen. Det tjatas och nötts och blötts väldigt ofta om hur otrevligt det är vilket gör att man, som jag som inte gått tidigare, får bilden av att det ska vara något fruktansvärt.
Eftersom min upplevelse i Japan var helt överskuggad av kommunikationsproblemen jag hade så tänkte jag att jag kanske inte upplevt själva undersökningen "rätt" eller att det skulle vara något annorlunda med en svensk undersökning och att det är därför jag inte förstod vad det hemska var.
Ikväll kan jag dock säga att jag fortfarande inte riktigt förstår problemet. Även om instrumenten var större och mer tortyrlika den här gången så kändes allt så naturligt och lugnt. Stolen var väldigt gammalmodig måste jag säga och jag förklarade glatt hur det såg ut i Japan för den snälla barnmorskan som rotade runt där nere. Inte ens fem minuter tog det.
Jag skulle säga att gå till gynekologen är som att gå till tandläkaren: ingenting jag gör för skojs skull, men ingenting jag drar mig för att göra heller. Faktum är att jag tror gynekologen är roligare för då kan jag ju prata med människan undertiden. Fruktansvärt svårt att hålla en konversation med sin tandläkare eller tandhygienist.
Så jag säger upp med benen tjejer och sluta skrämma upp alla andra med skräckhistorier! Det blir bara värre för alla om ni går och håsar upp er för det.
/Elin
Som jag har skrivit tidigare har jag fått uppfattningen av att kvinnor i allmänhet inte alls tycker om att gå till gynekologen. Det tjatas och nötts och blötts väldigt ofta om hur otrevligt det är vilket gör att man, som jag som inte gått tidigare, får bilden av att det ska vara något fruktansvärt.
Eftersom min upplevelse i Japan var helt överskuggad av kommunikationsproblemen jag hade så tänkte jag att jag kanske inte upplevt själva undersökningen "rätt" eller att det skulle vara något annorlunda med en svensk undersökning och att det är därför jag inte förstod vad det hemska var.
Ikväll kan jag dock säga att jag fortfarande inte riktigt förstår problemet. Även om instrumenten var större och mer tortyrlika den här gången så kändes allt så naturligt och lugnt. Stolen var väldigt gammalmodig måste jag säga och jag förklarade glatt hur det såg ut i Japan för den snälla barnmorskan som rotade runt där nere. Inte ens fem minuter tog det.
Jag skulle säga att gå till gynekologen är som att gå till tandläkaren: ingenting jag gör för skojs skull, men ingenting jag drar mig för att göra heller. Faktum är att jag tror gynekologen är roligare för då kan jag ju prata med människan undertiden. Fruktansvärt svårt att hålla en konversation med sin tandläkare eller tandhygienist.
Så jag säger upp med benen tjejer och sluta skrämma upp alla andra med skräckhistorier! Det blir bara värre för alla om ni går och håsar upp er för det.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar