Visar inlägg med etikett Pirater och annan politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pirater och annan politik. Visa alla inlägg

11 september 2011

Was not going to do this....

Har sedan länge bestämt mig för att inte skriva ngt om 11 september, men jag skulle inte skriva ngt om Utøya heller. När jag hittade det här så kunde jag dock inte motstå att dela med mig av det.


Pinsamt SvD.se...
Länk

25 juli 2011

En röd ros för oss alla


Vad säger man? Allt värt att säga har redan sagts, men samtidigt är allt som har sagts värt att säga igen. Kanske därför jag inte tänkt skriva något om det, för vad och hur skulle jag kunna göra det utan att det blir för predikande? För kyschigt? För...intetsägande?

Norden stod stilla en stund idag. Stod enade.

Mot vad då? Våldet. Terrorn.

För vad då? Norge. Demokratin. Tryggheten.

Jag har blivit inbjuden till sju separata events på Facebook för att hedra de döda, för att stödja Norge, för att...visa avsky mot terrorn. Jag har tackat ja till alla.

Ofta funderar jag på vad vits det har. Vad skillnad det gör. Det hjälper inte de som fallit offer, det hjälper inte de som förlorat någon. Inga tryck på Facebook, inga blogginlägg, kan göra det som hänt mindre overkligt eller hemskt. Så ofta tidigare har jag sett det som ett spel för galleriet, som ett sätt att visa upp för andra människor hur sympatisk man är och hur mycket empati man har.

Fast det är ett sätt att sörja. Det är en möjlighet att bearbeta det som inte är personligt berörda. Det är ett sätt att visa att vi är skakade, chockade. Ett sätt att visa att det inte är okej. Vi som inte förlorat någon personligen har ändå förlorat något. Må det vara tryggheten i vår skandinaviska bubbla eller den idiotiska idén att det bara är muslimer som gör dumheter. Jag tror att få utav oss är oberörda. Det är inte en självmordsbombare någonstans i Mellanöstern, det är inga bomber i Bombay eller jordbävningar i Japan; det är ett välplanerat massmord i Norge.

Finns det något som helst positivt i det här, så måste det vara att idioten som erkänt inte har några som helst anknytningar till islam. Jag hoppas, och håller desperat fast vid det hoppet, att folk inser att extremister och idioter finns i alla led och att islamofobin minskar i och med detta.

(Sen önskar jag att det var nyval i både Sverige och Finland i morgon, för både Sverige demokraterna och Sannfinländarna skulle nog få svårt att behålla sina riksdagsplatser då.)

Det var ett tag sedan jag orkade titta på nyheterna, så om några motiv har framkommit är jag än så länge ovetande om det. Om det var att förstöra den norska (eller nordiska om man ser till vad som står i manifestet) socialdemokratin så gjordes det helt klart fel. Vill man förstöra en organisation är det sista man ska göra att skapa martyrer, för aldrig sluts leden som när man står inför ett yttre hot.

Så kanske är det därför det skapas så många events på Facebook? För att sluta leden. För att visa att vi visst lever i ett vi-och-de samhälle. Vi som inte accepterar terrorn och de som utför dem.

/Elin

23 september 2010

Nu blir det skamlös reklam...

Nä, tänkte bara berätta att jag har återupptagit min andra blogg som en reaktion på valet. Inte bara på resultatet men också på hur mycket jag insåg att jag saknade engagemanget. Bloggen kommer inte längre vara partipolitiskt lila, men det kommer inte vara fritt på pirater!

/Elin

21 september 2010

Glömde min politiska neutralitet

Jag hade mitt sista KLF-pass idag. Vi skulle prata om värdegrunder och hederskodex. Lagom roligt egentligen, men det måste göras och alla måste få information om vad de ska göra om de känner sig kränkta eller diskriminerade.

Mina Nollan (som nu är Ettan, jag vet) frågade om vi skulle gå igenom något viktigt idag eller om de kunde gå hem. Till sist blev jag less, framförallt när de himlade med ögonen när jag sa "värdegrunder" och argt kläckte jag ur mig att egentligen var det bara sunt förnuft och medmänsklighet men eftersom 5,6 % av svenska folket inte tycker att alla människor är lika värda så ska vi fan gå igenom det här!

Någon undrade om det var för att SD kommit in i riksdagen som vi gjorde det här, men nej det var det ju inte. Det där passet var inplanerat långt tidigare men efter i söndags kändes det sjukt mycket viktigare. Visa på att LiU inte stödjer SD:s värderingar. Statistiskt sett skulle en av mina Nollan ha röstat på SD.

Innan jag började, när jag satt på ett bord och drack kaffe, och just hade sagt att jag skulle prata om värdegrunder sa någon att alla inte var lika värda, akademiker var mer värda än arbetare. Då slog det slint i huvudet på mig igen och jag kastade ur mig det bara är Alliansen som tycker sånt skit. Eftersom jag har sett mångas Facebook-status visste jag att väldigt många röstat på Alliansen och jag kände samtidigt som jag sagt det att det var dumt...samtidigt var kommentaren om att akademiker skulle vara värda mer idiotisk.

Vad ska man göra?

/Elin

20 september 2010

Fyra år är lång tid

Ibland får jag för mig att fyra år är kort tid. Fyra år är ju ändå bara fyra år och den tiden skulle vi väl kunna slicka våra sår och sen ta revansch. Sen kommer jag ihåg förra gången jag röstade.

Förra gången jag röstade bodde jag på Irret, jag hade just börjat på I och jag gick och röstade med Oscar. I dagsläget är jag spyless på Linköping och I eftersom jag tycker mig ha varit här för länge och jag har inte pratat med Oscar på hela året.

Fyra år är en lång tid. Åtta år är en ännu längre tid. Jag röstade blått i mitt första val men har insett att deras Sverige inte är ett Sverige jag vill bo i. Det är inte ett Sverige jag vill stödja. Jag ursäktar som sagt mig själv genom att säga att Sverige fungerade inte bra 2006 och jag visste inte av något annat än Sossarna. Då ville jag byta till Alliansen för jag hade inte testat.

Fast under de här fyra åren har jag insett att oj vad dum jag var, den svenska välfärden som jag varit så stolt över och som jag försvarat så passionerat i Japan kommer från socialdemokratin och att Alliansen har aktivt förstört den i fyra år genom att göra det svårare och svårare för alla bidragstagare.

Jag trodde att anledningen till att Alliansen vann förra gången var för att folk röstade som jag. För att de ville testa förändringen. Därför trodde jag också att socialdemokratin skulle ta revansch eftersom vi nu testat ett i längden ohållbart alternativ.

Tyvärr röstade folk inte blått av samma anledning som jag. Tyvärr röstade folk med plånboken och av egoistiska skäl. Jag har tänkt bli höginkomsttagare, för jag kan bli höginkomsttagare. Kan man bli det så borde man bli det, men det betyder inte att man ska vända ryggen mot de som inte kan bli det. Det finns många som inte kan bli höginkomsttagare. Det finns de som inte kan bli inkomsttagare överhuvudtaget. I Sverige tar vi hand om dem! Eller vi tog hand om dem.


Dryga 50 % av svenska folket verkar dock inte bry sig. Får man säga att man hoppas att alla som röstade blått drabbades av den förlorade välfärden? Antagligen inte, men någon som är drabbad av den kommer aldrig rösta Allians igen.

Fyra år är en lång tid, vem vet vad de säljer ut till 2014? Sjukhusen kanske? Nej tack.

/Elin

19 september 2010

Ge oss Sverige tillbaka!

SVT är Pirater!

Som piratpartist kan jag inte låta bli att roas av att SVT:s tema för valet är de politisk opartiska lila och cerise. Problemet är ju bara att lila är min politiska färg.

Jag kommer ihåg förra valet, då jag var fysiskt frånvarande men psykiskt närvarande. Då var Piratpartiet på den mediaplats som Sverigedemokraterna är på idag. Det där lilla partiet som ändå fick mediabevakning. Inga medier har brytt sig om Piratpartiet det här valet.

Har försökt hitta en valvaka online att delta i på samma sätt som i EU-valet eftersom SVT (trots sin färg) inte visar något. Förvånande nog hittar jag ingen. Däremot hittade jag en valvaka i Linköping. Alldeles nära. En liten stund undrade jag ifall jag skulle fara dit. Vara en liten del av valförlusten. Sen insåg jag att jag inte har något där att göra. Jag är helt enkelt inte så engagerad som jag vill vara. Jag brukar säga att jag inte har tid, men jag har inte ork heller. Hade jag verkligen velat vara engagerad fler dagar om året än idag så hade jag kunnat. Jag erkänner att jag är lite avundsjuk på alla som faktiskt har valvakor att gå på och inte bara en mörk och skitig lägenhet att sitta ensam i.

Trots att jag sagt att jag skulle rösta på Piratpartiet väldigt länge så har jag velat och tvekat eftersom svenska folket inte verkar ha velat välja rätt och för att vi skulle behöva en majoritetsregering för att hålla SD stången. Sen läste jag några partimail och tittade på den här filmen från Tyskland igen.



Den var väldigt aktuell under EU-valet, ingenting har hänt på integritetsplanet och jag börjar oroa mig för att vi faktiskt är en kokad groda.

Från Ystad till Haparanda

Är en halvtimme försenad den här morgonen. Skulle egentligen redan ha röstat, men jag sitter och äter fil och tittar på morgonsoffan. Där visar de intressanta inslag där en man rest från Ystad till Haparanda och frågat folk på gatan vad de tycker om valdebatten och vad som är viktigt för dem. Visserligen såg jag bara Södertälje och Stureplan, men tanken var att man skulle få se skillnaderna i inställning till att rösta i de olika delarna i landet.

Panelen (ledd av Andes lillasyster) pratade sedan om vilka nyanser det här visade och bla bla, jag lyssnade inte för jag åt fil, men det slog mig att man ganska ofta avgränsar Sverige till att ligga mellan Ystad och Haparanda. Hur kan det vara logiskt? Norr om Haparanda finns en landsände som är större än hela Danmark (både på bredde och längden), gills inte Norrbotten och Lappland?

Det borde väl inte överraska egentligen...

En stund tänkte jag att det kanske gick från Sveriges västligaste punkt till Sveriges östligaste punkt. För jag har inte koll på var i Skåne var staden ligger. Men nu har jag kollat och det stämde inte det heller.

Integritet mellan folkgrupper är bra, det ska man jobba för! Fast mitt i bland debatten om invandring så undrar jag om man inte ska börja med att integrera alla Sveriges geografiska delar först?

/Elin

(tillägg: när jag flippade över till SVT så hamnade jag mitt på gågatan i Luleå)

18 september 2010

Val i morgon!

Jag hade inte tänkt skriva något om valet eftersom jag är ganska less på det. Med flit har jag hållit mig borta från skrivna meida den sista veckan eftersom jag får nog av partiledarnunor i TV.

Inför tidigare riksdagsval har jag varit lamt intresserad av politik. När jag skulle rösta första gången visste jag knappt vad alla partiledare hette. Fruktansvärt dåligt av mig, men lika fullt sant. Sen har jag inför tidigare riksdagsval inte heller trott att det har gjort någon skillnad. Jag hade fått för mig att 4 år var en för kort period för att skapa riktig förändring i ett samhälle, men jag försvarar mig med att Socialdemokraterna hade haft makten i hela mitt medvetna liv så hur kunde jag ens föreställa mig ett Sverige där Alliansen styrde?

Fram till och med den här mandatperioden trodde jag att alla politiker skulle föra samma politik men med olika skattesatser. Nu inser jag inte bara att det inte går att föra samma politik med olika skattesatser (hur skulle samma utgifter kunna betalas med mindre inkomster?) men också att det är olika syn på grundinställning till vad som är ett hållbart samhälle.

Tiden i Japan fick mig att förstå att även den blåaste borgare i Sverige var kommunist i en amerikans ögon och det tyder väl på någorlunda likariktad politik och värdegrund, men jag tror att det är farligt att som så många svenskar påstå/tro att de politiska blocken är så snarlika varandra att det inte spelar någon roll vad man röstar på.

Tyvärr har den här valdebatten handlat för mycket om sätt att frysa ut SD ur valcirkusen och därför göra dem till oförtjänta martyrer än att faktiskt prata om sakfrågorna. Jag utger mig inte för att vara någon expert, men om så många ändå kan tänka sig att rösta på SD innebär det inte att deras frågor är frågor som borde diskuteras av partier med lite vettigare inställning till dem? Uppenbarligen berör invandringspolitiken många, så varför inte prata om den istället för att bara säga att SD är trångsynta och främlingsfientliga idioter? Jag hade hellre hört vad de etablerade partierna tänkte göra åt den uppenbart ökade främlingsfientligheten i Sverige än att låta dem spekulera i vad de skulle göra om SD fick en vågmästarroll.

70 år är tydligen så långt ett mannaminne sträcker sig och det låter väl ganska rimligt. 70 år är ju ungefär en livstid och allt för få har idag egna minnen av vad som hände i Europa på 40-talet. Det är roligare att leka med flashiga saker på TV och göra valet till ett sportevenemang. Fast det är klart, Fotbollskväll och en valvaka är ungefär lika intressant för mig personligen...även om jag satt uppe mitt i natten i Japan och följde EU-valet. I efterhand är jag otroligt imponerad av mitt eget engagemang. Synd att jag inte har tid eller ork att ha det längre.

En sista intressant tanke är att nu i slutet när Alliansen har haft övertaget de senaste veckorna i alla mätningar vilket gör Reinfeldts argumentation om hur viktigt det är med en stark majoritetsregering för att stänga ute SD väldigt bra. När Mona Sahlin säger att hon håller med Reinfeldt om att Sverige behöver en majoritetsregering så låter det i mina öron som om hon ber folk rösta blått eftersom de är närmare en majoritet än de rödgröna. Jag tror inte att det var hennes tanke...sen upprepas det här om och om igen, av flera experter. Alla (utom Reinfeldt) utan att direkt säga att svenska folket ska rösta blått, men det är vad som indirekt kommer ut. Till och med från Sahlin.

Det var den debatten som fick mig att fundera över ifall jag faktiskt ska hålla kvar och rösta Pirat. Lägga bort något jag tror på för att stänga ute SD? I min fantasivärld är det ändå Piratpartiet som blir vågmästare i morgon...och för det behöver de min röst.

Rösta i morgon! På vad ni vill faktiskt, bara ni kan argumentera för det och försvara det.

/Elin

Lämnar er med några ord från Parlamentet från förra året:


Faktiskt, om man har en utbildning, hur ska man då bli rasist?

09 september 2010

Försvarstal

Politiska debatter intresserar mig inte så mycket som jag anser att det borde göra. Jag har en bestämd åsikt om hur jag vill att Sverige ska styras, vilket är intressant eftersom jag inte trodde att jag hade det. Det var året i Japan som fick mig att inse det.

Trots att jag har åsikter i fler frågor än integritetsfrågor har jag tänkt rösta på Piratpartiet även i detta val. Jag vet att många har svårt att förstå varför och jag vet inte om jag ens tror att Piratpartiet kommer in i riksdagen (men jag hoppas). Det finns de som kan se det som en bortkastad röst, framförallt när jag vet vilket block jag vill ska leda Sverige framöver.

Jag röstar på Piratpartiet för att jag håller med om de flesta frågor de tar upp och för att jag VET att de kommer kämpa för just de frågorna lika mycket som jag VET att de kommer kompromissa om andra saker.

I dagsläget är det mer än man vet när man röstar på andra partier. Jag vill inte rösta på ett parti som kanske kompromissar bort de av mina viktigaste frågor för något annats partis idiotiska idéer för att driva igenom andra frågor som jag inte tycker är lika viktiga. Det är lite för mycket team-work i svensk politik tycker jag.

Visst, om Piratparitet mot alla odds kommer in i riksdagen (och i ett parallellt universum får en vågmästarroll så de hamnar i regering eftersom man hellre samarbetar med pirater än med rasister hoppas jag) så kommer de stödja märkliga förslag som jag inte gillar, men de kommer kämpa för de frågor som jag röstade på.

Jag vill inte rösta rödgrönt och kanske tvingas genomlida ännu fler (mp)-genererade miljöskatter som gör det näst intill omöjligt att bo i glesbygden och jag vill inte rösta blått och riskera att få fyra år till med en (fp)-integritets- och jämställdhetsminister som tycker att svenskar födda utanför Sverige ska få lägre lön än de som är födda i Sverige.

Jag vet att jag kommer behöva uppleva det ena eller det andra och ja, jag kanske bara är feg. Kanske är det en bortkastad röst, men jag tycker inte det.

/Elin

07 maj 2010

Valår

Kanske är det inte alls därför, men för några veckor sedan var Beatrice Ask här och pratade och idag var det Carl Bildt. Har vi någon regeringspolitiker vars förnamn börjar på D och efternamn börjar på C?

Inte jätteintresserad av Beatrice Ask eller hennes politik (även om många saker är rätt kul att skaka på huvudet åt), dessutom var jag på HU den dagen så henne lyssnade jag inte på. Idag när Carl Bildt kom var jag dock väldigt bestämd på att jag skulle gå. Han skulle prata om Lissabonfördraget, Sverige i EU och Sverige i Afghanistan. Sen är han Carl Bildt. Jag tror att han är den längst aktive politikerna jag kan komma på och är i min värld nästan ekvivalent med moderaterna och när han blev utrikesminister 2006 så vet jag att jag tyckte att Reinfeldt väl kunde ha hittat någon yngre, men vem vet, kanske hade vi inget annat just då?

Därför (för att han är Carl Bildt och inte för att Sverige inte hade någon annan att utse till utrikesminister 2006) gick jag och lyssnade på honom när han pratade idag. Ja, ganska mycket för att kunna säga att jag har hört Carl Bildt prata också.

Med tanke på ämnena och vetskapen att han är mycket bättre på att prata än Hans Blix hade jag ganska höga förväntningar på föreläsningen. Det händer trots allt ganska mycket i EU just nu och jag anser mig faktiskt semi-insatt i Lissabonfördraget (kommer aldrig mer insatt i ett EU-fördrag iaf).

Han är en god talare och jag gissar att man måste vara det om man har varit i politiken sen 70-talet, tror att det är något som liksom det är en följd av det. För att inte tala om att han är jättelång och har ett väldigt utstuderat kroppsspråk när han pratar. Så utstuderat att han tackade nej till att ha en mikrofon i handen när myggan inte fungerade.

Det var ett lättsamt föredrag att lyssna på, det började med uttåget ur Kalmarunionen och slutade 2010 i väldigt grunda drag. Det var skämtsamt och allvarligt och som sagt, bra framfört, men innehållet kändes som om det lika gärna kunde ha varit hämtat ur Corren som han läste innan han klev upp på scenen. Visserligen var han (som väl är!) mer insatt i utrikespolitik och världsfrågor än vad journalisterna är, men det sades inte så mycket som man inte har kunnat höra på TV den senaste tiden.

Argumenten om varför Sveriges neutralitet inte finns kvar var intressanta att höra och parallellerna med Greklands skulder nu med de som Sverige hade under början av 90-talet var det också, men jag hade hoppats på mycket mer. För att inte tala om mycket längre. På en timme var både hans föredrag och frågestunden över.

Avslutar med några klipp från Youtube:



Det är så synd att de vrider kameran mot Friggebo i det här klippet (eller att Bildt är så lång) fast trots det är det man ser av hans reaktion helt obetalbar!



/Elin

18 april 2010

Bygga nånting större!

Vill vi inte alla det? Bygga nånting större, vara del av något stort, något större än oss själva, något som gör världen lite bättre? Vill inte alla det?

Jag vill det, jag vill kunna se tillbaka på något och säga att jag åstadkom det där, jag hjälpt till att göra det möjligt. Jag har sagt det förr, men jag hade velat vara på Himmelska fridens torg eller Berlin 1989.

Sen, för ett år sedan (faktiskt ganska exakt precis) hittade jag något att engagera mig i. Stjärnorna stod på rad och allt föll på plats: det var något jag brydde mig om, det fanns en färdig organisation och jag hade alldeles för mycket tid över. Jag gick med i Piratpartiet och under några månader var jag faktiskt del av något större. En mycket liten del visserligen och så långt borta att jag nu i efterhand knappt tror att jag kan säga att jag hade någon som helst inverkan på valresultatet i EU-valet...men just då ansåg jag att jag var med och det kändes bra.

Piratpartiet tappar medlemmar. De flesta som gick med av samma anledning som jag, TPB-domen, väljer att inte förnya sina medlemskap. Inte nog med det, inför EU-valet gav de etablerade partierna egentligen de nu två EU-mandaten till PP när de införde idiotiskt lagförslag efter idiotiskt lagförslag och sedan som grädden på moset dömde TPB. Ingen kommer ge bort den här valsegern till PP, de etablerade partierna vet bättre än att införa dumheter under ett valår.

Vi har under det här året som gått glömt bort att det nu är lagligt att lyssna på våra telefonsamtal utan att ha någon som helst anledning till det.Vi har glömt att privatpersoner ska kunna plocka ut våra IP-adresser och undersöka om vi laddat hem något. Människor har så dåligt minne.

Visserligen tror jag inte att jag är del av något större längre. Jag orkar inte ens sätta mig in i hur det ser ut i dagsläget. Det parti som jag faktiskt en gång kände att jag kunde relatera till börjar lika en sandlåda där man kastar sand på varandra hellre än att bygga ett stort slott. Piratpartiet kommer inte bli invald i varken riksdagen eller nästa EU-parlament och det är förbannat synd...för vem vet vad nästa IPRED-lag kommer ge tillåtelse till?

Jag bekänner färg, den är fortfarande lila, mest för att jag inte vill ge upp. Jag skänker pengar och vill inte släppa taget. Inte riktigt än. Jag vill vara del av något större.

/Elin

11 februari 2010

Lägger ner den andra bloggen

Hejsan!

Jag lägger ner min andra blogg. Såg att Ipredlagen ska gå in i rättssalen igen och orkade inte ens öppna artikeln. Jag lämnar politiken till de som inte pluggar heltid på en utbildning som suger musten ur dem. Det var allt jag ville säga.

Ha det bra, fortsätt gärna rösta pirat dock.

/Elin

01 oktober 2009

Lite radioaktiv stjärnglans



Överstående klipp är inte, jag upprepar INTE, historiskt korrekt. Hans Blix har inte blivit uppäten av hajar i Nordkorea. Istället kom han till LiU idag för att hålla föredrag om nedrustningen i världen. Det var intressant och han var hoppfull om att hans barnbarn skulle få uppleva en värld utan massförstörelsevapen. Han erkände att han trott att han skulle hitta massförstörelsevapen när de gick in i Irak, men att när de for därifrån var han rätt säker på att det inte fanns.

Någon otrolig talar var han dock inte, han hade ont i knät så han satt ner och följde ett skrivet och allt för väl inövat manus. De enda gångerna han pratade riktigt fritt var faktiskt när han pratade om inspektionerna i Irak och situationen under Bush-regimen. Han hade mycket gott att säga om Obama, fast visste ni att USA:s skattebetalare står för 45% av världens vapenutveckling? Men allmän sjukvård är det som skulle kosta för mycket pengar?

Försökte en stund intala mig att jag hade gått och lyssnat på föreläsningen om vem som helst hållit i den, men helt ärligt så gick jag bara dit för att kunna säga att jag har lyssnat på Hans Blix som pratat om nedrustning. Fast hur många FN-inspektörer är det som blivit världskändisar egentligen?

/Elin

03 juni 2009

Legacy

Efter att ha skrivit dagens inlägg i den andra bloggen (jag vet, illa när man börjar länka till sig själv) satte jag mig ner och såg The X-files, men efter det så började jag söka och läsa om massakern på Himmelska fridens torg.

Det är ingen rolig läsning och när man annars kan säga antingen "det var så länge sedan" eller "det är så långt borta" så fungerar inget av det i det här läget. Det var 20 år sedan och Peking är lika långt borta som London. Det är som att läsa om Berlinmuren, fast med ett tragiskt slut. Det är så nära men så fruktansvärt långt borta från ens sinnesvärld.

På (engelska) Wikipedia har 30 % av alla atriklar en rubrik som heter Legacy (68% har en rubrik som heter "in pop cultre" men det är en annan historia). Där skrivs vad händelse, personer (sånger, böcker, målningar etc) har lämnat efter sig av värde till eftervärlden. Samtidigt som de mest är väldigt tramsigt så tycker jag att det är märkligt att artikeln om protesterna på Himmelska fridens torg inte har det. Inte heller har artikeln om studenten framför stridsvagnen det. Skulle mannen som antagligen avrättades för att ha varit beredd att offra livet för friheten och demokratin inte ha efterlämnat något till eftervärlden?

Vad säger det om vår värld egentligen? Fast det finns ju många som gärna ser att historien glöms bort, att ingen uppmärksammar och att det aldrig någonsin ska hända igen. Jag känner mig som en trångsynt västlänning som är så övertygad om att vårt sätt är det bästa att jag inte kan se något annat...men när kan det någonsin vara det bästa att hamna i en situation där människor faktiskt inte tycker det är värt att flytta på sig när en stridsvagn kommer?

Jag gjorde, som så många andra före mig, Google-jämförelsen:

google.se gav:google.com gav:
google.jp gav:google.cn gav:
Jag vet att bilderna är små och dåliga, så jag uppmanar er att klicka på dem och obeservera att google.se var den enda sidan som hade reklam och tyckte att vi skulle söka på Den förbjudna staden också. Ni kan också observera mina lysnade japanska- och kinesiskaskill!

Längst ner på den kinesiska sidan står det:
据当地法律法规和政策,部分搜索结果未予显示。

Som fritt översatt (mha Google translate (alla språklärares mardröm)) betyder:
Enligt lokala lagar och föreskrifter och politik, vissa sökresultat visas inte. Eller på utrikiska: According to local laws and regulations and policies, some search results are not displayed.

Till Kinas försvar (eller till zh.wikipedias cred) så finns bilden på studenten framför stridsvagnarna att se på den kinesiska wikipediasidan. Om den går att se från Kina har jag lite svårt att undersöka i dagsläget.

/Elin

Känner du också för att göra google-exprimentet? Isf heter "protesterna vid Himmelska fridens torg" "六四事件" på kinesiska och "六四天安門事件" på japanska. Have fun.

28 maj 2009

Röda tånaglar

Vädret säger att det ska ösregna till på söndag, ändå var vår lärare inte säker på att regnperioden har börjat ännu. Folk påstår för övrigt att den ska vara allt mellan två veckor till två månader lång och japanernas fascination av paraplyer känns med ens inte alls lika märklig som den gjorde i början. Klart som f*n att man har som vana att ta paraplyet så fort det ser ut att kunna bli regn om man har en månad varje år då man knappt kan gå ut utan att drunkna.

Mina studier går äntligen utför på riktigt. Jag förstår inte frågorna i kemin, jag orkar knappt vara vaken på japanskalektionerna och spelteorin...tja, jag får nog ta den med Ou en gång till. Glädjeämnena på campus är begränsade till att unna sig en chokladbit på lunchrasten som är alldeles för kort i de trånga matsalarna.

På internet händer det så mycket att jag känner mig smått otillräcklig och överlag lite onödig. Uppmanar er ändå att gå och rösta på Piratpartiet, antingen nu eller senare men absolut sist söndagen den 7 juni...och det handlar inte bara om att kunna ladda ner musik gratis. Tror du det kan du göra dig själv tjänsten att läsa i alla fall en av alla bloggar som är länkade från Piratpariet.se...eller paritets egen hemsida.

En 26-årig kvinna har blivit mördad i Lambohov, Corren.se rapporterar och uppdaterar, men det jag är mest intresserad av har ännu inte framkommit: var hon student? Jag vet inte riktigt varför det här känns så viktigt för mig att veta, men det gör det. Så som en sista utväg går jag in på student.liu.se (som vad jag vet inte har något smidigare namn) och hittar detta. Usch och fy, tre mord på fem år...var bor jag egentligen?

Men jag har målat mina tånaglar röda! Kanske verkar det banalt i jämförelse med att en tvååring har förlorat sin mamma och att de etablerade partierna ägnar mesta delen av sin tid till att smutskasta sina utmanare istället för att driva en egen kampanj. Men jag har målat tånaglarna röda och det får mig att må bättre.

/Elin

22 maj 2009

Man vet att provet gick dåligt när...

...läraren, istället för att ge en resultatet, säger: "Nästa gång får du skriva på engelska om du vill."

Det var vad som hände idag sist på kemilektionen. Han hade en lista med alls resultat och man fick gå fram och fråga om man ville veta. Provet hade 100 p (på bara 5 frågor) och G var 65...de flesta hade 63 av någon anledning. Jag hade..."Nästa gång för du skriva på engelska om du vill".

Jag nöjer mig med det för den här gången.

Fick veta att 50% av betyget var närvaro och läxor, 50% var proven. Så det tycker jag låter bra, förutom att man behöver 60% för att få G...men lite sympatipoäng kan jag säkert få från proven, även om jag får skriva på engelska och inte förstår frågorna.

Idag skapade jag också en ny blogg för att bespara de som inte vill läsa det från mina piratfasoner. Den finns i länklistan på sidan och ni kan nog gissa vade den heter ;) Det går lite på ett tema mina bloggar (nästa måste nästan heta "Risgrynsgröt! - och den är glad att se dig! Det var faktiskt ett jättebra bloggnamn, varför heter inte mina bloggar det?).

Sen exploderar mina händer och fötter i värmen, men det är en annan bloggpost för en annan dag.

/Elin

16 maj 2009

Uttröttande

Det är uttröttande att bli upprörd hela tiden, det måste jag säga och tyvärr har jag haft lätt att bli upprörd den senaste tiden (läs: sen jag blev politiskt engagerad i internetfrågor). Jag kommer inte ens ihåg hur jag började med det här längre.

I förrgår fick jag en länk skickad till mig från Weston (börjar bli så segt att kalla honom "en amerikan" eller "killen från Alabama") där det stod att en svensk bank skulle frysa TPB-grundarnas konton. Det gjorde mig upprörd i två sekunder innan jag insåg att "a Swedish bank" inte kunde göra något sånt utan att det nämns i svenska media och eftersom det inte gjorde det började jag hitta fler saker som inte riktigt verkade okej med artikeln. Dock hann jag sucka och beklaga mig över att jag inte hade tid att bli upprörd just då.

Idag läste jag detta på PP:s hemsida:

"Regeringens lagförslag om att tvinga telefon- och internetoperatörer att lagra alla våra kontakter har läckt ut på nätet. Regeringen hade planerat att släppa förslaget som lagrådsremiss efter EU-valet. Det handlar om “trafikdatalagring”, alltså en massiv registrering av all kommunikation som sker mellan samtliga medborgare, och var de befunnit sig.

– Datalagringen innebär att staten får registrera alla kontakter vanliga människor har på nätet och i telefon, fastän de inte är misstänkta för brott. Det strider mot grundlagen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, säger Christian Engström, Piratpartiets förstanamn till EU-parlamentet."

Jag vet inte vad man ska bli mest upprörd över, vad regeringen har tänkt genomföra eller det faktum att det kommer upp på Wikileaks före det presenteras offentligt (eller når svensk media).

Efter lite mer läsning, eftersom jag faktiskt fortfarande försöker se saker från två sidor, hittade jag inte så mycket annat än att det var något om EU-datalagringsförslag och att saker skulle lagras i 6 månader. Det enda jag känner är att snart kommer jag sluta använda mitt fingeravtryck för att checka in på flygplatsen...

(Nu vet jag hur det började, jag fick ett mail till telefonen av Pernilla där det stod att TPB-domen fallit och att de skulle i fängelse, utan att passera gå.)

Detta är för övrigt hemskt roligt: Internetavgift men det får mig att ifrågasätta vad det är jag egentligen står för. Om det är fritt internet, delad kultur och skyddat privatliv eller om det bara är att djävlas med de som satte dit TPB eftersom jag tycker att piratkoppiering är okej?

Jag tror det är viktigt att se skillnaden mellan TPB-trialen och allt som kom efter (bl.a. embassy of piracy) med rätten till privatliv och ett fritt internet. Fritt internet betyder inte piratkoppiering, tyvärr landar allt för ofta den svenska debatten i just detta. Den franska också som det ser ut för stunden...

Hur som helst är det uttröttande att bli upprörd när saker verkar gå åt fel håll, när jag inte riktigt vet varifrån jag kan få opartisk information i en debatt som bara är partisk och när jag känner mig hjälplöst liten och oduglig. Handen på hjärtat, vad hjälper en röstsedel, en blogg och en pyramidformad ambassad när politikerna ändå inte verkar lyssna?

Visst är det förresten AllTele som vi har hos Studentbostäder? eller har jag fel?

/Elin

13 maj 2009

Vad har vi EU till nu igen?

Alla ni som har oroat er och ansett att Telekompaketet är dåligt för att EU inte ska lägga sig i saker och att vi alla ska få fatta beslut och stifta lagar på nationell nivå...det är ingen fara, titta på Frankrike! De gör som de vill även om EU säger något annat.

Idag, eller kanske igår jag vet inte när tidsstämpeln sätts på den här posten, 13 maj, röstade den franska regeringen igenom en lag som innebär att *klippa klistra från Piratpartiets nyhetsbrev*

  • "Människor stängs av från Internet, utan domstolsbeslut, efter tre anklagelser (!) om fildelning från storföretag (!!). Detta sker av en ny administrativ myndighet som kallas HADOPI.
  • Under tiden man är avstängd ska man få fortsätta att betala sitt internetabonnemang.
  • Myndigheten kräver, för att kunna bedöma folks oskuld, att de planterar spionprogramvaror på sina datorer som rapporterar allt man gör på datorn till myndigheten. Den som inte låter sig granskas, är automatiskt skyldig.
  • Kulturministern räknar med hundratusentals avstängningar.

Nu ska vi se här. En myndighet som bara rapporterar till storföretagen, och som kräver att få se allt - precis allt - som vi gör på våra datorer. Storföretag som vill stänga av medborgare från Internet -- och politiker som kallt räknar med att det kommer att ske i hundratusental. Kopplingen mellan fildelningshäxjakten och klappjakten på privatliv kunde inte vara tydligare."

Den franska kulturministern Christine Albanels säger att tillägg 138 (som röstades igenom i EU för att detta inte skulle kunna göras) inte har någon betydelse för HADOPI-lagen. Tacka fan för det om man bara skiter i den!

Så oroa er inte, EU bara leker lite storebror, men alla småsyskon vet väl att storebror egentligen inte bestämmer (storasyster däremot!). Alla springer ändå runt och gör vad de själva (eller USA) vill.

GÅ OCH RÖSTA I EU-VALET! om inte Pirat så NÅGOT!

...och Norr- och Västerbotten är sämst på att sätta ut valsedlar för Piratpartiet, kan ingen ta tag i det där hemma?

/Elin

12 maj 2009

Tihi vad busigt!

Jag busade uppenbarligen för lite när jag var liten.

Det insåg jag idag när jag klippte och tejpade och skrev och donade med min lilla ambassad. Eller ja, jag insåg det när jag skulle ta med mig den ut i världen och bestämma var den skulle stå! Jag hade diverse intressanta och roliga idéer, här är några alternativ:

Det här är nog egentligen den bästa bilden. Kattrackarn förstod precis vad jag ville att han skulle göra och kom fram och tittade på ambassaden när jag bad honom. Svenska förstod han också.

Det här blev dock den vinnande bilden och platsen: på tåget mellan Chiba och Mitaka. En resa som tar sin dryga lilla tid om man åker från ändstation till ändstation. Själv klev jag av redan i Inage och undrar nyfiket hur länge den får sitta där på armstödet, hur många stationer den kommer, hur många som ser den och läser min fina japanska (och webadressen på undersidan).
Hade jag haft tid hade jag följt med den. Bygger nog en mer permanent lite senare.

Det var härligt spännande och rebelliskt. Så där så jag önskar att jag kunde få göra såna här saker lite oftare, busiga saker som jag inbillar mig har lite större mening än att bara göra det för att göra det.

Än en gång kommer dock insikten om vad jag hade varit om jag levt i Tyskland på 30-talet och jag ställer mig frågan om mitt engagemang är propertioneligt med hur insatt jag är?

/Elin