Som jag skrev nyss så läser jag inte längre, jag har under mina snart fem år på universitetet (inte sex Jessica!) tagit mig igenom två hela böcker! Om man inte räknar med HP 7:an som kom ut ett sommarlov.
Gemensamt för dessa två terminsböcker är att båda har sträcklästs under tentap och igår, dagen innan min sista föreläsning, så började jag läsa i boken om Émilie och Voltaire och insåg redan efter förordet att jag skulle kunna läsa en hel bok som bara består av hur författaren har gjort sina efterforskningar, hur han har letat i arkiven och hur han har skrattat och lidit med dessa människor. Prologen berörde mig och nu befinner jag mig på väg in i ett tentap med över 600 sidor vetenskaplig litteratur att plöja medan det enda jag vill läsa är knappa 200 sidor om två människor som la grunden till det jag egentligen måste fokusera på.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar