Jag hade inte tänkt skriva något om valet eftersom jag är ganska less på det. Med flit har jag hållit mig borta från skrivna meida den sista veckan eftersom jag får nog av partiledarnunor i TV.
Inför tidigare riksdagsval har jag varit lamt intresserad av politik. När jag skulle rösta första gången visste jag knappt vad alla partiledare hette. Fruktansvärt dåligt av mig, men lika fullt sant. Sen har jag inför tidigare riksdagsval inte heller trott att det har gjort någon skillnad. Jag hade fått för mig att 4 år var en för kort period för att skapa riktig förändring i ett samhälle, men jag försvarar mig med att Socialdemokraterna hade haft makten i hela mitt medvetna liv så hur kunde jag ens föreställa mig ett Sverige där Alliansen styrde?
Fram till och med den här mandatperioden trodde jag att alla politiker skulle föra samma politik men med olika skattesatser. Nu inser jag inte bara att det inte går att föra samma politik med olika skattesatser (hur skulle samma utgifter kunna betalas med mindre inkomster?) men också att det är olika syn på grundinställning till vad som är ett hållbart samhälle.
Tiden i Japan fick mig att förstå att även den blåaste borgare i Sverige var kommunist i en amerikans ögon och det tyder väl på någorlunda likariktad politik och värdegrund, men jag tror att det är farligt att som så många svenskar påstå/tro att de politiska blocken är så snarlika varandra att det inte spelar någon roll vad man röstar på.
Tyvärr har den här valdebatten handlat för mycket om sätt att frysa ut SD ur valcirkusen och därför göra dem till oförtjänta martyrer än att faktiskt prata om sakfrågorna. Jag utger mig inte för att vara någon expert, men om så många ändå kan tänka sig att rösta på SD innebär det inte att deras frågor är frågor som borde diskuteras av partier med lite vettigare inställning till dem? Uppenbarligen berör invandringspolitiken många, så varför inte prata om den istället för att bara säga att SD är trångsynta och främlingsfientliga idioter? Jag hade hellre hört vad de etablerade partierna tänkte göra åt den uppenbart ökade främlingsfientligheten i Sverige än att låta dem spekulera i vad de skulle göra om SD fick en vågmästarroll.
70 år är tydligen så långt ett mannaminne sträcker sig och det låter väl ganska rimligt. 70 år är ju ungefär en livstid och allt för få har idag egna minnen av vad som hände i Europa på 40-talet. Det är roligare att leka med flashiga saker på TV och göra valet till ett sportevenemang. Fast det är klart, Fotbollskväll och en valvaka är ungefär lika intressant för mig personligen...även om jag satt uppe mitt i natten i Japan och följde EU-valet. I efterhand är jag otroligt imponerad av mitt eget engagemang. Synd att jag inte har tid eller ork att ha det längre.
En sista intressant tanke är att nu i slutet när Alliansen har haft övertaget de senaste veckorna i alla mätningar vilket gör Reinfeldts argumentation om hur viktigt det är med en stark majoritetsregering för att stänga ute SD väldigt bra. När Mona Sahlin säger att hon håller med Reinfeldt om att Sverige behöver en majoritetsregering så låter det i mina öron som om hon ber folk rösta blått eftersom de är närmare en majoritet än de rödgröna. Jag tror inte att det var hennes tanke...sen upprepas det här om och om igen, av flera experter. Alla (utom Reinfeldt) utan att direkt säga att svenska folket ska rösta blått, men det är vad som indirekt kommer ut. Till och med från Sahlin.
Det var den debatten som fick mig att fundera över ifall jag faktiskt ska hålla kvar och rösta Pirat. Lägga bort något jag tror på för att stänga ute SD? I min fantasivärld är det ändå Piratpartiet som blir vågmästare i morgon...och för det behöver de min röst.
Rösta i morgon! På vad ni vill faktiskt, bara ni kan argumentera för det och försvara det.
/Elin
Lämnar er med några ord från Parlamentet från förra året:
Faktiskt, om man har en utbildning, hur ska man då bli rasist?
Inför tidigare riksdagsval har jag varit lamt intresserad av politik. När jag skulle rösta första gången visste jag knappt vad alla partiledare hette. Fruktansvärt dåligt av mig, men lika fullt sant. Sen har jag inför tidigare riksdagsval inte heller trott att det har gjort någon skillnad. Jag hade fått för mig att 4 år var en för kort period för att skapa riktig förändring i ett samhälle, men jag försvarar mig med att Socialdemokraterna hade haft makten i hela mitt medvetna liv så hur kunde jag ens föreställa mig ett Sverige där Alliansen styrde?
Fram till och med den här mandatperioden trodde jag att alla politiker skulle föra samma politik men med olika skattesatser. Nu inser jag inte bara att det inte går att föra samma politik med olika skattesatser (hur skulle samma utgifter kunna betalas med mindre inkomster?) men också att det är olika syn på grundinställning till vad som är ett hållbart samhälle.
Tiden i Japan fick mig att förstå att även den blåaste borgare i Sverige var kommunist i en amerikans ögon och det tyder väl på någorlunda likariktad politik och värdegrund, men jag tror att det är farligt att som så många svenskar påstå/tro att de politiska blocken är så snarlika varandra att det inte spelar någon roll vad man röstar på.
Tyvärr har den här valdebatten handlat för mycket om sätt att frysa ut SD ur valcirkusen och därför göra dem till oförtjänta martyrer än att faktiskt prata om sakfrågorna. Jag utger mig inte för att vara någon expert, men om så många ändå kan tänka sig att rösta på SD innebär det inte att deras frågor är frågor som borde diskuteras av partier med lite vettigare inställning till dem? Uppenbarligen berör invandringspolitiken många, så varför inte prata om den istället för att bara säga att SD är trångsynta och främlingsfientliga idioter? Jag hade hellre hört vad de etablerade partierna tänkte göra åt den uppenbart ökade främlingsfientligheten i Sverige än att låta dem spekulera i vad de skulle göra om SD fick en vågmästarroll.
70 år är tydligen så långt ett mannaminne sträcker sig och det låter väl ganska rimligt. 70 år är ju ungefär en livstid och allt för få har idag egna minnen av vad som hände i Europa på 40-talet. Det är roligare att leka med flashiga saker på TV och göra valet till ett sportevenemang. Fast det är klart, Fotbollskväll och en valvaka är ungefär lika intressant för mig personligen...även om jag satt uppe mitt i natten i Japan och följde EU-valet. I efterhand är jag otroligt imponerad av mitt eget engagemang. Synd att jag inte har tid eller ork att ha det längre.
En sista intressant tanke är att nu i slutet när Alliansen har haft övertaget de senaste veckorna i alla mätningar vilket gör Reinfeldts argumentation om hur viktigt det är med en stark majoritetsregering för att stänga ute SD väldigt bra. När Mona Sahlin säger att hon håller med Reinfeldt om att Sverige behöver en majoritetsregering så låter det i mina öron som om hon ber folk rösta blått eftersom de är närmare en majoritet än de rödgröna. Jag tror inte att det var hennes tanke...sen upprepas det här om och om igen, av flera experter. Alla (utom Reinfeldt) utan att direkt säga att svenska folket ska rösta blått, men det är vad som indirekt kommer ut. Till och med från Sahlin.
Det var den debatten som fick mig att fundera över ifall jag faktiskt ska hålla kvar och rösta Pirat. Lägga bort något jag tror på för att stänga ute SD? I min fantasivärld är det ändå Piratpartiet som blir vågmästare i morgon...och för det behöver de min röst.
Rösta i morgon! På vad ni vill faktiskt, bara ni kan argumentera för det och försvara det.
/Elin
Lämnar er med några ord från Parlamentet från förra året:
Faktiskt, om man har en utbildning, hur ska man då bli rasist?
Kan vi inte förbjuda opinionsmätningar, så att det blir mer av en överraskning på valdagskvällen?? ;) DET vore intressant! Och då skulle folk rösta efter vad de har för politiska åsikter i större utsträckning, och inte efter att stänga ute vissa partier, eller precis få med andra små.. Jaa! Bra idé Elina! ;P
SvaraRaderaSå det är för att du har ett finger med i leken som Pato-boken har så många humoristiska inslag?? ;D
SvaraRadera