27 juli 2010

Vi vill inte tända lamporna

Att tända lamporna om kvällarna betyder att det är höst. På sommaren behöver man inte tända lamporna på kvällen, då är det ljust hela tiden. Det blir inte ens skymning på sommaren. Det är ljust, ljust och vackert. Jag älskar de ljusa sommarnätterna. Jag tror att alla som bor här uppe gör det. Jag tror att det är de ljusa sommarnätterna som gör att vi orkar bo här hela året. Även under de mörka vinternätterna.

Nu är det just på gränsen. När man tittar ut så ser det inte så mörkt ut, jag skulle inte säga att det är skymning ännu och kanske är det för att det är så mulet som det känns så mörkt, men det är mörkt. Om man slår en golfboll 200 m så skulle man antagligen inte se var den stannade. Den är för liten och för obetydlig i det stora gröna havet av gräs. Det är på gränsen nu.

Vi vill inte tända lamporna eftersom det är som att erkänna att sommaren är slut. Det spelar ingen roll att det kommer ryssvärme för så fort man tänder lamporna på kvällen så är det som att erkänna att hösten har kommit. Det enda ljuset i vardagsrummet kommer från TV:n och min dator. Mest från min dator och ärligt talat börjar det bli lite jobbigt i ögonen.

Jag vill be mamma tända en lampa när hon går förbi den på vägen till badrummet för att borsta tänderna. Tyvärr innebär det ju att det börjar bli höst, hur gärna vi än vill låtsas som att det inte är höst...jag vill ha en ljus sommarnatt till. En till innan det blir helt mörkt. En till den här sommaren innan jag måste ner till Linköping igen.

/Elin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar