Ganska många i min närhet har, ofta väldigt roat, uppmärksammat hur jag helt tappar talförmågan så snart Mats Andersson (aka Japanska-Mats) skymtas i korridorerna på skolan. Jag kan för allt i världen inte komma på varför det blir så, men det är som om jag är oförmögen att prata när han är i närheten.
För några dagar sedan upptäckte jag att detta fenomen inte var exklusivt för Mats (och det kändes märkligt lugnande) eftersom jag helt tappade tråden och alla mina ord när Li mötte mig och Pernilla i A-huset. Pernilla var road och jag lätt generad.
Efter detta måste jag dock säga att inte är det konstigt att jag inte utnyttjade mitt år i Japan för att lära mig japanska om jag inte ens kan prata svenska i närheten av människor som kan lära mig japanska. Misstänker att jag har samma åkomma när det kommer till att prata tyska i närheten av Cedric.
Så...jag måste alltså prata japanska med människor som inte alls kan japanska för att ha chans att lära mig det? Det låter ju sjukt vettigt.
/Elin
För några dagar sedan upptäckte jag att detta fenomen inte var exklusivt för Mats (och det kändes märkligt lugnande) eftersom jag helt tappade tråden och alla mina ord när Li mötte mig och Pernilla i A-huset. Pernilla var road och jag lätt generad.
Efter detta måste jag dock säga att inte är det konstigt att jag inte utnyttjade mitt år i Japan för att lära mig japanska om jag inte ens kan prata svenska i närheten av människor som kan lära mig japanska. Misstänker att jag har samma åkomma när det kommer till att prata tyska i närheten av Cedric.
Så...jag måste alltså prata japanska med människor som inte alls kan japanska för att ha chans att lära mig det? Det låter ju sjukt vettigt.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar