Den sociala acceptansen när det kommer till den beroendeframkallande substansen är otrolig. Det rör sig knappt om en acceptans, det är snarast en hygienfaktor. För vad skulle man tycka om man inte blev bjuden på kaffe när man var bortbjuden? Om det inte gick att få kaffe i fikarummet på jobbet? Om man inte blev erbjuden en kopp när man kommer till ett möte?
Antagligen att det är sniket och otrevligt, men samtidigt är det ingen som blir överexalterad eller knappt ens tacksam när det bjuds på kaffe. Det ska bjudas på kaffe helt enkelt. En hygienfaktor. Till på köpet ska man kunna erbjuda te också, ifall någon inte dricker kaffe. För även dessa människor ska bli erbjudna koffein...även om de ses på som om de varit barn. Steget mellan te och saft är ganska kort. Antagligen för att beroendet inte är lika starkt.
Förutom det ska man på andra sidan alltid tacka ja till kaffe också, eller te om det nu är det man vill ha fast då ska man ju vara medveten om att man är lite jobbig. Man måste skämmas lite om man tar te istället.
Det är ett väldigt lustigt socialt spel. Bjud på kaffe och te, acceptera kaffe och be om eventuell mjölk och socker, acceptera te och se lite skamsen ut medan de andra kommenterar att det är dags att växa upp.
Tänk om vi hade samma inställning till våra andra socialt accepterade droger?
"Vill ni ha ett glas vin innan vi sätter oss ner och ser över balansräkningen?"
"Nej tack, men gärna en grogg om du har."
"Får jag bjuda på en snus eller en cigarett till kakan?"
"En snus tack."
För bara några decennier sedan var väl den senare av de två konversationerna delvis möjlig, men ständiga käppar sätts i hjulen för nikotinet och den mesta acceptansen för det i samhället verkar försvinna. Lite mer för varje generation.
När kommer vi inte få dricka kaffe inomhus länge? Eller få åldersgräns på te?
/Elin
Antagligen att det är sniket och otrevligt, men samtidigt är det ingen som blir överexalterad eller knappt ens tacksam när det bjuds på kaffe. Det ska bjudas på kaffe helt enkelt. En hygienfaktor. Till på köpet ska man kunna erbjuda te också, ifall någon inte dricker kaffe. För även dessa människor ska bli erbjudna koffein...även om de ses på som om de varit barn. Steget mellan te och saft är ganska kort. Antagligen för att beroendet inte är lika starkt.
Förutom det ska man på andra sidan alltid tacka ja till kaffe också, eller te om det nu är det man vill ha fast då ska man ju vara medveten om att man är lite jobbig. Man måste skämmas lite om man tar te istället.
Det är ett väldigt lustigt socialt spel. Bjud på kaffe och te, acceptera kaffe och be om eventuell mjölk och socker, acceptera te och se lite skamsen ut medan de andra kommenterar att det är dags att växa upp.
Tänk om vi hade samma inställning till våra andra socialt accepterade droger?
"Vill ni ha ett glas vin innan vi sätter oss ner och ser över balansräkningen?"
"Nej tack, men gärna en grogg om du har."
"Får jag bjuda på en snus eller en cigarett till kakan?"
"En snus tack."
För bara några decennier sedan var väl den senare av de två konversationerna delvis möjlig, men ständiga käppar sätts i hjulen för nikotinet och den mesta acceptansen för det i samhället verkar försvinna. Lite mer för varje generation.
När kommer vi inte få dricka kaffe inomhus länge? Eller få åldersgräns på te?
/Elin
Fast koffeinberoendet vänjer man sig av med assnabbt i jämförelse med nikotin - och inte får man bakslag och börjar dricka mot sin vilja igen ;P. Dessutom finns där ingen passiv.. ..kaffning? Och inte luktar kläderna illa efteråt!
SvaraRaderaOch framförallt; kaffe ökar inte risken för i princip alla sjukdomar, vilket ju rökning gör, så jag hoppas de aldrig tänker förbjuda det för det är ju så mumsigt! :D