Jag har rollspelat på forum över halva internet sen jag gick i nian och jag älskar det. Nu mer har jag retirerat från forumen och spelar bara med en person. Ändå är min lista av gamla spelare lång på msn. Lite onödigt kan tyckas eftersom jag inte anser mig ha varken tid eller lust att prata med de flesta där. En del saknar jag, men de flesta bryr jag mig inte i. En del hjälpte mig att bli den jag är idag, en del ser jag nästan ner på.
Idag såg jag en kommentar på msn från en av de som jag pratat mycket med en gång i tiden. Det stod "Vila i frid Frida". Jag hann med att undra om Frida hade dött innan jag drog den logiska slutsatsen att det nog var frågan om en häst, hon är hästtjej. Fyra, fem namn längre ner stod det dock samma sak och då kändes det olustigt när jag var helt övertygad om att de två tjejerna (precis som jag) har en "frida" i sin msn-list. Så jag googlade hennes namn för att hitta en av alla hennes hundbloggar, hon brukade alltid visa upp fyra, fem stycken nya bloggar till sina hundar när jag sa hej till henne genom åren.
Det var den första träffen (vilken tur att hon använt sitt fullständiga namn som mailadress) och hon hade faktiskt dött. Hon är död och har varit det sen den 15 februari. Hon hade cancer tydligen, länge. Ett tag var hon en av de där människorna som jag hoppades skulle vara online när jag gick ute i garaget och slog på datorn. Vi har tillbringat timmar i telefon mitt i natten och pratat om våra roller, för att inte prata om alla timmar vi har tillbringat i spelets värld tillsammans...ett tag var hon min vän och jag visste inte att hon var sjuk. Att hon dog.
Hon har inte varit online på länge, men jag har bara tänkt att hon bytt msn och inte tagit med mig till sin nya lista. Det är sånt som händer eftersom alla inte är lika fast beslutna att ha kvar alla på sin lista.
Allt känns så konstigt, jag är inte ledsen men samtidigt är jag helt förstörd. Jag vet inte ens vad man skulle kalla känslan? Jag känner mig tom, någon som var en vän en stund levde sitt liv och dog utan att jag visste om det. Hennes liv gjorde inget för mig, men hennes död gör. Jag förstår inte egentligen. Varken att hon är död eller att det berör mig så. Jag hade kunnat ha kvar henne på min lista hur länge som helst utan att veta om det, utan att ta bort namnet...kanske ibland fundera på vad hon gjorde nu för tiden. Hade kunnat leva hela mitt liv utan att veta om det, utan att det hade spelat någon roll...fast jag tror det är det som är problemet. Jag hade kunnat fortsätta ha samma relation till henne - ett namn på msn-listan som alltid var offline - utan att veta om det i hela resten av livet eftersom jag inte tar bort namn från min lista.
Jag har läst igenom kommentarerna på hennes blogg från dagen då hennes sambo skrev att hon dött. I stort sett alla som jag någonsin spelat med hade lämnat en kommentar, pratat om spel och om saknad. Många hade liksom jag tappat kontakten med henne, kanske växte hon ifrån våra världar helt enkelt, men alla verkade berörda. Det är sex dagar sedan nu och jag undrar om jag också ska säga något eller om det är bäst att bara låta det vara. Ingen kommentar på någon blogg kan ändra att hon är död och ingen, jag tror knappt ens hon, vet vem jag är.
Vad gör man med alla kontakter man har på internet efter att man dött? Vad händer med allt som är lösenordsskyddat och alla som bara kan kontaktas via dessa skyddade kanaler? För vad den äldre generationen kanske tror så är vänner i det här mediet lika bra, riktiga och nära vänner som vänner i den fysiska världen. Tänk alla som skulle gå och vänta, alla som skulle tro att man bytt msn-adress och inte brytt sig om att flytta med en. Det finns de som kan tro att de blir övergivna...bara för att jag inte kan kontakta dem på annat vis än över msn. Jag ska skriva ner alla mina lösenord och alla människor jag känner på internet som ska kontaktas om något skulle hända. Människor i den fysiska världen får alltid veta, man har inte samma rättigheter i den virtuella. Ingen tänker på att säga till.
Så jag är tacksam över att Frida delade sitt lösenord med sin familj så att de kunde meddela vad som hänt, varför hon inte var online längre. Även om jag inte sagt ett ord till henne sen innan jag for till Japan...
Alla mina tankar ikväll går till henne och hennes sambo.
/Elin
Idag såg jag en kommentar på msn från en av de som jag pratat mycket med en gång i tiden. Det stod "Vila i frid Frida". Jag hann med att undra om Frida hade dött innan jag drog den logiska slutsatsen att det nog var frågan om en häst, hon är hästtjej. Fyra, fem namn längre ner stod det dock samma sak och då kändes det olustigt när jag var helt övertygad om att de två tjejerna (precis som jag) har en "frida" i sin msn-list. Så jag googlade hennes namn för att hitta en av alla hennes hundbloggar, hon brukade alltid visa upp fyra, fem stycken nya bloggar till sina hundar när jag sa hej till henne genom åren.
Det var den första träffen (vilken tur att hon använt sitt fullständiga namn som mailadress) och hon hade faktiskt dött. Hon är död och har varit det sen den 15 februari. Hon hade cancer tydligen, länge. Ett tag var hon en av de där människorna som jag hoppades skulle vara online när jag gick ute i garaget och slog på datorn. Vi har tillbringat timmar i telefon mitt i natten och pratat om våra roller, för att inte prata om alla timmar vi har tillbringat i spelets värld tillsammans...ett tag var hon min vän och jag visste inte att hon var sjuk. Att hon dog.
Hon har inte varit online på länge, men jag har bara tänkt att hon bytt msn och inte tagit med mig till sin nya lista. Det är sånt som händer eftersom alla inte är lika fast beslutna att ha kvar alla på sin lista.
Allt känns så konstigt, jag är inte ledsen men samtidigt är jag helt förstörd. Jag vet inte ens vad man skulle kalla känslan? Jag känner mig tom, någon som var en vän en stund levde sitt liv och dog utan att jag visste om det. Hennes liv gjorde inget för mig, men hennes död gör. Jag förstår inte egentligen. Varken att hon är död eller att det berör mig så. Jag hade kunnat ha kvar henne på min lista hur länge som helst utan att veta om det, utan att ta bort namnet...kanske ibland fundera på vad hon gjorde nu för tiden. Hade kunnat leva hela mitt liv utan att veta om det, utan att det hade spelat någon roll...fast jag tror det är det som är problemet. Jag hade kunnat fortsätta ha samma relation till henne - ett namn på msn-listan som alltid var offline - utan att veta om det i hela resten av livet eftersom jag inte tar bort namn från min lista.
Jag har läst igenom kommentarerna på hennes blogg från dagen då hennes sambo skrev att hon dött. I stort sett alla som jag någonsin spelat med hade lämnat en kommentar, pratat om spel och om saknad. Många hade liksom jag tappat kontakten med henne, kanske växte hon ifrån våra världar helt enkelt, men alla verkade berörda. Det är sex dagar sedan nu och jag undrar om jag också ska säga något eller om det är bäst att bara låta det vara. Ingen kommentar på någon blogg kan ändra att hon är död och ingen, jag tror knappt ens hon, vet vem jag är.
Vad gör man med alla kontakter man har på internet efter att man dött? Vad händer med allt som är lösenordsskyddat och alla som bara kan kontaktas via dessa skyddade kanaler? För vad den äldre generationen kanske tror så är vänner i det här mediet lika bra, riktiga och nära vänner som vänner i den fysiska världen. Tänk alla som skulle gå och vänta, alla som skulle tro att man bytt msn-adress och inte brytt sig om att flytta med en. Det finns de som kan tro att de blir övergivna...bara för att jag inte kan kontakta dem på annat vis än över msn. Jag ska skriva ner alla mina lösenord och alla människor jag känner på internet som ska kontaktas om något skulle hända. Människor i den fysiska världen får alltid veta, man har inte samma rättigheter i den virtuella. Ingen tänker på att säga till.
Så jag är tacksam över att Frida delade sitt lösenord med sin familj så att de kunde meddela vad som hänt, varför hon inte var online längre. Även om jag inte sagt ett ord till henne sen innan jag for till Japan...
Alla mina tankar ikväll går till henne och hennes sambo.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar