Jag hade två föreläsningar, tillika två gästföreläsare idag. Den första föreläsaren var en sån där irriterande som pratade på ett sånt sätt att jag inte kunde stänga ute hans värdelösa prat om fysisk visualisering för att plugga andra saker. Det skulle jag visserligen ha kunnat acceptera eftersom jag väl mer eller mindre tagit ett beslut att gå på föreläsningen, men...
...om man har en föreläsning om att motivera en projektgrupp, att få människor att lyssna och vara engagerade i presentationerna, då ska man inte köra över rasten utan att varna för det. På LiTH har vi 15 minuters rast varje heltimme, akademisk kvart. Vi är programmerade till det och klockan 9 börjar alla skruva på sig och slutar lyssna. Framförallt dagar som idag, fettisdagen, då Baljan bjuder på semlor om man köper något för 4 kr (en kopp te/kaffe) eller mer. Jag tycker att det är fruktansvärt viktigt att informera sig om publikens kultur innan man ställer sig upp och pratar. Framförallt om man pratar om ett liknande ämne.
Jag (tillsammans med några andra) gick till Baljan när vi skulle göra fjantiga övningar istället och när vi sen kom tillbaka, för sent så klart, gick jag och satte mig på min plats istället för att stå i en ring längst fram i salen (150 människor står i dålig ring f.ö.). Det var min fysiska visualisering på att jag inte tyckte om hans sätt att undervisa.
På den andra föreläsningen var det en man från Stena som kom och pratade om återvinning. Tydligen var de mest kända i Sverige som ett rederi och jag tänkte "jahapp?" för jag hade inte sett loggan eller hört talas om ett rederi (eller återvinningsföretag) som hette Stena. Men, det lät så bekant ändå och någonstans i bakhuvudet rullade en låt från Nationalteatern även om jag inte hörde mer än att det var en av deras låtar.
Sen presenterade han att företaget var grundat av Sten Allan Olsson (som fyller 93 år i år), och där av Stena. Då klickade något mer och jag hörde nästan vilken sång det var som gjorde att jag kände igen namnet. Efter ytterligare en stund klickade det till! "Stena Olssons kompani, ett modern sjöröveri"! Men det kunde de väl inte sjunga? Kanske sjöng de Stina Olssons kompani? För Stena verkade inte alls vara sjörövare...
Sången fortsatte att rulla i huvudet i alla fall och tillsist tog föreläsningen slut och jag kunde ta mig till Island och googla det hela. Då fick jag veta att det var verkligen Stena Olssons kompani som Nationalteatern sjöng om...men märkligt nog fanns det bara en uppsättning av texten på hela internet (eller de första 20 träffarna på google, vilket är lite samma)! Hur gick det till? och varför finns det ingen version på youtube? Visserligen spelades den inte på radio när den kom eftersom den ansågs kränkande, men var har jag hört den?
Får man inte göra, inte bra...ompapa...
/Elin
...om man har en föreläsning om att motivera en projektgrupp, att få människor att lyssna och vara engagerade i presentationerna, då ska man inte köra över rasten utan att varna för det. På LiTH har vi 15 minuters rast varje heltimme, akademisk kvart. Vi är programmerade till det och klockan 9 börjar alla skruva på sig och slutar lyssna. Framförallt dagar som idag, fettisdagen, då Baljan bjuder på semlor om man köper något för 4 kr (en kopp te/kaffe) eller mer. Jag tycker att det är fruktansvärt viktigt att informera sig om publikens kultur innan man ställer sig upp och pratar. Framförallt om man pratar om ett liknande ämne.
Jag (tillsammans med några andra) gick till Baljan när vi skulle göra fjantiga övningar istället och när vi sen kom tillbaka, för sent så klart, gick jag och satte mig på min plats istället för att stå i en ring längst fram i salen (150 människor står i dålig ring f.ö.). Det var min fysiska visualisering på att jag inte tyckte om hans sätt att undervisa.
På den andra föreläsningen var det en man från Stena som kom och pratade om återvinning. Tydligen var de mest kända i Sverige som ett rederi och jag tänkte "jahapp?" för jag hade inte sett loggan eller hört talas om ett rederi (eller återvinningsföretag) som hette Stena. Men, det lät så bekant ändå och någonstans i bakhuvudet rullade en låt från Nationalteatern även om jag inte hörde mer än att det var en av deras låtar.
Sen presenterade han att företaget var grundat av Sten Allan Olsson (som fyller 93 år i år), och där av Stena. Då klickade något mer och jag hörde nästan vilken sång det var som gjorde att jag kände igen namnet. Efter ytterligare en stund klickade det till! "Stena Olssons kompani, ett modern sjöröveri"! Men det kunde de väl inte sjunga? Kanske sjöng de Stina Olssons kompani? För Stena verkade inte alls vara sjörövare...
Sången fortsatte att rulla i huvudet i alla fall och tillsist tog föreläsningen slut och jag kunde ta mig till Island och googla det hela. Då fick jag veta att det var verkligen Stena Olssons kompani som Nationalteatern sjöng om...men märkligt nog fanns det bara en uppsättning av texten på hela internet (eller de första 20 träffarna på google, vilket är lite samma)! Hur gick det till? och varför finns det ingen version på youtube? Visserligen spelades den inte på radio när den kom eftersom den ansågs kränkande, men var har jag hört den?
Får man inte göra, inte bra...ompapa...
/Elin
Vi har den på CD...
SvaraRaderaHar du inte hört talas om Stena Line? WTF! :)
SvaraRaderaStena Line? Nej..? När skulle man hört talas om det?
SvaraRaderaOch, varför var de sjörövare? Bara för att de hade båtar?
jag hoppas du bor på östkusten eller väldigt långt upp i sverige, för ALLA på västkusten och södra sverige känner då till stena line, stena metall, stena fastigheter...
SvaraRaderaVad roligt för alla på västkusten och i södra Sverige :P
SvaraRadera