Igårkväll när jag satt med datorn i knät och sökte efter kinesiska sidor som ville visa mig Law & Order SVU så konstaterade jag med en suck att det var alldeles för länge sedan jag gjorde ett försök att uppleva japansk kultur...eller bara pratade med en japan. Det är ju inte som om man behöver prata med någon när man går och handlar och posten var det ett tag sen jag besökte.
Så där lagomt deprimerad som jag blir vid insikter som dessa tryckte jag in Lars Winnerbäck i öronen och glömde bort världen utanför. För vad fanns kvar om jag varken fixade Ii, J-Pac certifikatet eller "upplevelsen"?
Trots denna härsmälta gick idag i kulturens tecken och min inställning till "upplevelsen" blev lite bättre. Vid lunchen fick jag höra att det var idag vi skulle prova på kaligrafi, så för tredje gången den här terminen tog jag mig upp till det japanska rummet på övervåningen till cafeterian och satte mig på knä framför de låga, låga borden.
Precis som när det var frågan om yukata-provning och origami så var rummet fullt av äldre japaner (denna gång bara kvinnor) som tassade runt med en ödmjuk min och lena röster och pysslade med allt och alla.
Jag gillade att skriva med penslar, det var ungefär samma högtidliga känsla som när jag satt i Cedric och Victors kök och provade en reservoarpenna för första gången...och att ha Cedric hängandes över mig medan jag försöker läsa tyska är också ungefär lika roande som att ha en japansk kvinna i 50-års åldern som skrattar åt min streckordning när jag skriver kanji.
Det "svåraste" med att skriva med en pensel var att man skulle ha den helt lodrät, man fick alltså inte luta den mot handen. Det kändes ganska lustigt till en början, men tillsist så fick jag godkänt även på denna bit. Det suger dock att jag inte kommer ifrån min handstil även om jag skriver kanji med en pensel och flytande bläck. Suck.
Efter detta gick jag iväg för att skriva tenta i japansk kultur. Ytterst ointressanta ämnen har tagits upp i det ämnet under året och nu hade vi en ganska intressant tenta. Dock hade jag inte så mycket kött på benen eftersom frågorna i mångt och mycket krävde att vi skulle ha förstått vad läraren sagt på lektionerna...vilket jag har haft svårt att göra...ännu svårare när jag inte har brytt mig om att lyssna eftersom ämnena har varit, som sagt, ytterst ointressanta.
Det kan ha gått bra och om det har gått bra så är jag hemskt nöjd och glad.
/Elin
Så där lagomt deprimerad som jag blir vid insikter som dessa tryckte jag in Lars Winnerbäck i öronen och glömde bort världen utanför. För vad fanns kvar om jag varken fixade Ii, J-Pac certifikatet eller "upplevelsen"?
Trots denna härsmälta gick idag i kulturens tecken och min inställning till "upplevelsen" blev lite bättre. Vid lunchen fick jag höra att det var idag vi skulle prova på kaligrafi, så för tredje gången den här terminen tog jag mig upp till det japanska rummet på övervåningen till cafeterian och satte mig på knä framför de låga, låga borden.
Precis som när det var frågan om yukata-provning och origami så var rummet fullt av äldre japaner (denna gång bara kvinnor) som tassade runt med en ödmjuk min och lena röster och pysslade med allt och alla.
Jag gillade att skriva med penslar, det var ungefär samma högtidliga känsla som när jag satt i Cedric och Victors kök och provade en reservoarpenna för första gången...och att ha Cedric hängandes över mig medan jag försöker läsa tyska är också ungefär lika roande som att ha en japansk kvinna i 50-års åldern som skrattar åt min streckordning när jag skriver kanji.
Det "svåraste" med att skriva med en pensel var att man skulle ha den helt lodrät, man fick alltså inte luta den mot handen. Det kändes ganska lustigt till en början, men tillsist så fick jag godkänt även på denna bit. Det suger dock att jag inte kommer ifrån min handstil även om jag skriver kanji med en pensel och flytande bläck. Suck.
Efter detta gick jag iväg för att skriva tenta i japansk kultur. Ytterst ointressanta ämnen har tagits upp i det ämnet under året och nu hade vi en ganska intressant tenta. Dock hade jag inte så mycket kött på benen eftersom frågorna i mångt och mycket krävde att vi skulle ha förstått vad läraren sagt på lektionerna...vilket jag har haft svårt att göra...ännu svårare när jag inte har brytt mig om att lyssna eftersom ämnena har varit, som sagt, ytterst ointressanta.
Det kan ha gått bra och om det har gått bra så är jag hemskt nöjd och glad.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar