Idag kan jag ha skrivit den sämsta ekonomirapporten i historien. Fast vad väntar mig sig när man ordbajsar under en dags tid på engelska medan man tvättar och tittar på Will & Grace? För att göra mig själv rättvisa så har jag skrivit ett tal på japanska och gjort två små grammatikläxor också...men de är egentligen inte värda att nämna.
Rapporten som jag skrivit idag (och vars litteraturlista jag inte färdigställt ännu) är så dålig att jag är rädd att IEI:s personal skulle använda lathunden till Persson på den (steg 1: häll bensin på, steg 2: tutta på, steg 3: låt det brinna...). Jag skulle aldrig ens nästan få för mig att visa den här rapporten för någon som ens går i närheten av Industriell ekonomi där hemma...för jag tror att jag för alltid skulle bli avstängd...och då ska ni veta att de här människorna ofta måste ha med *100 i sina formler för att ens förstå att svaret kommer i procent.
What to do liksom...under tiden jag har gett upp mitt hopp på livet de senaste tre dagarna hade jag ju bestämt mig att jag inte skulle skriva den här rapporten som skulle lämnas in i morgon eftersom jag inte riktigt hade greppat uppgiften (och verkligen inte kursen). Idag ville jag plötsligt skriva den så istället för att göra saker jag kunde prestera bra på har jag nu presterat fruktansvärt undermåttigt på något som jag ändå inte kommer att få godkänt på. Skulle jag få godkänt skulle all min repekt för det här universitetet försvinna och det vore ju faktiskt inge vidare.
Sen måste jag uppmärksamma er på en ändring i min blogglista här till vänster. Från och med nu är det Johan och Jessicas blogg och Alexandra och Rasmus blogg och inte tvärt om, eftersom det faktiskt är de två husfruarna som skriver mest. Pernilla och Lams blogg får akta sig så det inte blir ändringar där också och Jonas måste till att uppdatera sin snart om den ska få vara kvar :P
/Elin
Rapporten som jag skrivit idag (och vars litteraturlista jag inte färdigställt ännu) är så dålig att jag är rädd att IEI:s personal skulle använda lathunden till Persson på den (steg 1: häll bensin på, steg 2: tutta på, steg 3: låt det brinna...). Jag skulle aldrig ens nästan få för mig att visa den här rapporten för någon som ens går i närheten av Industriell ekonomi där hemma...för jag tror att jag för alltid skulle bli avstängd...och då ska ni veta att de här människorna ofta måste ha med *100 i sina formler för att ens förstå att svaret kommer i procent.
What to do liksom...under tiden jag har gett upp mitt hopp på livet de senaste tre dagarna hade jag ju bestämt mig att jag inte skulle skriva den här rapporten som skulle lämnas in i morgon eftersom jag inte riktigt hade greppat uppgiften (och verkligen inte kursen). Idag ville jag plötsligt skriva den så istället för att göra saker jag kunde prestera bra på har jag nu presterat fruktansvärt undermåttigt på något som jag ändå inte kommer att få godkänt på. Skulle jag få godkänt skulle all min repekt för det här universitetet försvinna och det vore ju faktiskt inge vidare.
Sen måste jag uppmärksamma er på en ändring i min blogglista här till vänster. Från och med nu är det Johan och Jessicas blogg och Alexandra och Rasmus blogg och inte tvärt om, eftersom det faktiskt är de två husfruarna som skriver mest. Pernilla och Lams blogg får akta sig så det inte blir ändringar där också och Jonas måste till att uppdatera sin snart om den ska få vara kvar :P
/Elin
Bra att du fortfarande har höga krav på det du ska prestera, däremot ska du nog låta eximinatorn bedömma ifall arbetet är tillräckligt bra för godkänt eller inte.
SvaraRaderaDina normer för vad som är tillräckligt bra har aldrig tidigare varit "normalstandard" på något. Ordet lagom har en helt annan innebörd hos dig än hos många andra. Begrepp som "sunt förnuft" är vida och varierar från individ till individ.
Så var inte så snabb på att döma arbeten som du själv gjort, varken positvt eller negativt.
Allt man gör kan alltid göras bättre ifall man har exempelvis, mer tid till förfogande, andra källor tillgängliga, bättre arbetmiljö eller sovit bättre o.s.v. listan kan göras lång. Man måste ibland lämna ifrån sig jobb som bara är 70%, p.g.a. yttre omständigheter som man inte alltid rår över. Det som glädjer mig är att du återigen aktivt jobbar med något utanför dina egna tankar.
Puss på dig :-)