Efter att ha sprungit omkring och bankat på dörrar och bjudit på alkohol i den arla morgonen så var det dags att byta om till lite mindre juliga kläder och ta sig på en två timmar lång tågresa till Sanrio Puroland, eller Hello Kitty-land för att ni ska få en bild av vad det egentligen handlar om.
Det finns inte så mycket att säga om det här stället, så jag visar er bilderna istället:
Det finns inte så mycket att säga om det här stället, så jag visar er bilderna istället:
Här ringer jag The Bell of Happiness
Vad kan man säga? Om man ska dö av söthet någonstans så här det här. Allt var rosa och glittrande. Det var utan tvekan en once in a lifetime experiece, eftersom jag vet att jag inte kommer göra om det. Glad att jag for, men nog blev det snordyrt alltid...och rosa gulligull har väl aldrig riktigt varit jag?
Som avslutning ger jag er också en liten snutt av julshowen...och för att citera Band Aid: Do they know it's Christmas time at all?
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar