Det blåser genom hallen!

När jag var liten ville jag bli lärare. Det är något jag kom på när frågan blev ställd under torsdagens tredje timme på Plumeria. När jag var liten ville jag bli lärare. Nu vill jag inte det längre, ska någon bli fjärde generationens lärare så är det Karl. Det är bara han som har tålamodet till det...eller vad säger du Ida?

För något år sedan kom mamma hem och sa med en suck att ingen av hennes elever ville bli vettiga saker längre. Alla ville bli fotbollsproffs, journalister för reseprogram, artister och annat givande och intressant. Hon sa att det alltid var någon som sa sånt, men att det alltid fanns de som ville bli polis, lärare, brandman och alla andra drömyrken som man har som barn. Fast inte det här året, de året ville alla bli kända! Jag vet inte hur det har varit efter det, kanske slutade mamma fråga för att hon blev för nedslagen?

När sen Erik gick och blev stridspilot och Jesper polis, Anders brandman och man såg Tobbe i uniformen då började jag fundera på vilka det egentligen var som fick alla de där drömjobben. Hur det var med Jesper och Anders vet jag inte, men Erik och Tobbe fick ju faktiskt sina drömjobb. Hur många utav poliserna ville bli det från att de gick i ettan?

Kan slå vad om att det är väldigt få revisorer som svarade sin mellanstadielärare att "När jag blir stor vill jag bli revisor!" Nej antagligen ville alla revisorer bli superhjältar och porrstjärnor. Eller vilket stackars barn sitter och säger "När jag blir stor vill jag bli konsult!"

Det är så många jobb som ingen vill ha. Vem får dessa jobb?

Nu pratar jag inte om att vända hamburgare på McD hela sitt liv eller lyfta lådor på ett lager till dess ryggen knäcks, jag menar såna jobb som innebär att man sattsar hundra tusenstals kronor och flera år av sitt liv bara för att hamna där med ett jobb som man faktiskt inte ville ha.

Jessica...schyss! Det är inte mig jag pratar om! Nej jag försöker gå på djupare funderingar här...

Det är Elinas fel det här...för hon presenterade ett trevligt resultat för mig idag:
3 civilingenjörer
1 apotekare
1 arkitekt
1 läkare

Det är ett ganska bra facit (ja! ja! en läkare också! weeeee!) Lägger vi till "våra" pojkar också så blir det ju till och med:
5 civilingenjörer
1 apotekare
1 arkitekt
1 läkare
1 officer
1 stridspilot

Av dessa vet jag att de 6 första inte hade några planer på att bli civilingenjörer och apotekare när de var små. För det är helt enkelt inte jobb man drömmer om. Tobbe brukade säga att om han bara fick köra traktor hela sitt liv skulle han bli lycklig (oftast sa han detta före biologiproven), men efter att ha prövat lägga tak en stund så ville han tillbaka till sitt mål och även om han inte vetat om det så visste vi andra, eller hur?

Sen att Erik såg på TopGun för många gånger för hans eget bästa...tja, så länge pojken är lycklig!

Från det att jag och Elina lärde känna varndra, då hon fortfarande var tillsammans med Jocke och det enda vi visste att vi hade gemensamt var Härskarringen, har hon sagt att hon velat bli läkare. Det var därför hon valde natur, vilket är en bättre anledning än att som jag välja natur för att slippa välja bort något senare i livet.

Det kan mycket väl vara på grund av Elinas godmorgon-meddelande på msn som fått mig att skriva detta nu istället för att plugga. Mest troligt är det väl en kombination av att inte vilja plugga och det. Hur det än är så är hon en av de som är på väg mot det där drömjobbet. Jag säger inte att det är bättre eller sämre än att som jag hoppa på en utbildning som Joel tycker jag ska läsa, jag säger bara att ifall 4 av 10 av oss fick drömjobbet från när vi var små så hoppas jag att de andra 6 av oss hittar lycka och nya drömmar...även om vi inte blev astronauter eller fotomodeller...

/Elin