Jag funderade länge på ett vettigare, roligare, lite klyftigare rubrik men jag kom inte på något bra nog så jag slutade bort det och döpte det till vad det var: Löfstad slott. Äntligen har jag tagit mig dit! Jag har tänkt göra det sen jag kom till Linköping för fem år sedan men det har aldrig riktigt blivit av. Nu för några veckor sedan såg jag dock att de i sommar ska ha en utställning om Axel von Fersen eftersom det i år (den 20 juni) var 200 år sedan han mördades och då insåg jag att jag inte fick skjuta mer på det om jag skulle kunna leva vidare med mig själv.
De få av er som läser den här bloggen och gick gymnasiet tillsammans med mig kommer säkert ihåg den 45 min redovisning jag hade om Axel von Fersen och Marie Antoinette. Ni andra kanske kommer ihåg blogginlägget jag hade för ett tag sedan om att jag hittat en artikel i en samtida tidning om det Fersenska mordet och sen finns det ytterligare några som har blivit terroriserad med utfrågningar om bilden på Fersenska palatset i Stockholm. Alla ni andra i mitt liv som helt lyckats undgå vem Axel von Fersen var...synd för er, jag har nämligen inte tänkt berätta om det igen. Men han är uppvuxen på Löfstad slott och bodde där tillsammans med sin syster i slutet av sitt liv.
Jag visste inte innan att Löfstad var ett kvinnoslott egentligen, att det ärvdes av döttrar från mödrar och de gånger som söner fick sina fingrar på det så gav de bort det i morgongåva till sina fruar. Det var alltså lillasyster Fersens slott, inte Axels. Annars vet jag inte om det var så mycket nytt (som var intressant).
Det var helt fantastiskt att vara där, titta på allting och nästa peta på det. Visserligen var det över 100 år senare som tiden stannade Löfstad och det var mycket som inte var Axels Löfstad, men det spelade inte så stor roll och kanske för att det var en utställning om just honom i en annan del av slottet så pratade guiden ganska mycket om honom. Kan också ha varit för att hon stod som "vakt" vid själva utställningen och hörde mig berätta om allting för Ingrid medan vi var där som hon la till lite extra eftersom jag så uppenbart verkade intresserad.
En sista grej innan jag visar upp bilderna är också att de hade en (som jag förstod) originalmålning av Karl XII där. Löfstad slott har funnits sen Gustav II Adolfs tid och hoppat runt i lite olika släkter eftersom det var kvinnorna som fick det, men alla har alltid varit nära kungahuset och det visas upp i matsalen genom att man hade målningar av kungarna.
En till sista grej är att de visade oss servisen som användes av familjen von Fersen när de bodde på slottet. Men här kommer bilderna nu:
De få av er som läser den här bloggen och gick gymnasiet tillsammans med mig kommer säkert ihåg den 45 min redovisning jag hade om Axel von Fersen och Marie Antoinette. Ni andra kanske kommer ihåg blogginlägget jag hade för ett tag sedan om att jag hittat en artikel i en samtida tidning om det Fersenska mordet och sen finns det ytterligare några som har blivit terroriserad med utfrågningar om bilden på Fersenska palatset i Stockholm. Alla ni andra i mitt liv som helt lyckats undgå vem Axel von Fersen var...synd för er, jag har nämligen inte tänkt berätta om det igen. Men han är uppvuxen på Löfstad slott och bodde där tillsammans med sin syster i slutet av sitt liv.
Jag visste inte innan att Löfstad var ett kvinnoslott egentligen, att det ärvdes av döttrar från mödrar och de gånger som söner fick sina fingrar på det så gav de bort det i morgongåva till sina fruar. Det var alltså lillasyster Fersens slott, inte Axels. Annars vet jag inte om det var så mycket nytt (som var intressant).
Det var helt fantastiskt att vara där, titta på allting och nästa peta på det. Visserligen var det över 100 år senare som tiden stannade Löfstad och det var mycket som inte var Axels Löfstad, men det spelade inte så stor roll och kanske för att det var en utställning om just honom i en annan del av slottet så pratade guiden ganska mycket om honom. Kan också ha varit för att hon stod som "vakt" vid själva utställningen och hörde mig berätta om allting för Ingrid medan vi var där som hon la till lite extra eftersom jag så uppenbart verkade intresserad.
En sista grej innan jag visar upp bilderna är också att de hade en (som jag förstod) originalmålning av Karl XII där. Löfstad slott har funnits sen Gustav II Adolfs tid och hoppat runt i lite olika släkter eftersom det var kvinnorna som fick det, men alla har alltid varit nära kungahuset och det visas upp i matsalen genom att man hade målningar av kungarna.
En till sista grej är att de visade oss servisen som användes av familjen von Fersen när de bodde på slottet. Men här kommer bilderna nu:
Det fanns otroligt mycket syrener i parken och det doftade så otroligt gott. Tyvärr insåg vi (eller kanske jag?) lite för sent att den fanns och vi tillbringade mycket dötid på cafét istället för där nere.
Stort tack till Ingrid som följde med och räddade mig från att helt förirra mig in i min egen värld. Hade jag fått fara ensam hade jag tagit med mig en skrivbok och kanske aldrig kommit hem igen. Sen också tack till vädergudarna som gjorde det till en solig och fin toppendag. Nu ska jag äta och packa och städa...
/Elin
Hmm...skulle inte du vänta på oss?
SvaraRaderaAja om du leverera när du kommer till Japan så kan vi förlåta dej ;)