26 juni 2010

Men det var gratis!

När min familj var i Japan hade jag ingenting planerat utom vad vi skulle göra på julafton (även om jag inte delat med mig av planerna) och vilka restauranger jag ville ta dem till och eftersom det regnade blev planen för dagen att gå till en restaurang som Pernilla och Lam gillar.

För 4000 yen fick vi en sallad, en soppa, en pizza, två pastarätter och fyra desserter. Visserligen en japansk pizza, men när kyparen skulle gå så sa han att vi kunde få extra stor pasta helt gratis. Så vi tittade på varandra en stund, ryckte på axlarna och sa: visst!

Pernilla och Lam hade ju lite mer rutin så de beställde in fyra efterrätter av samma sort medan jag och Jessica provade lite hejvilt, men jag måste säga att det fixade sig bra.

Det var jättemycket pasta, jättemycket. Inte bara med japanska mått mätt utan även med västerländska mått mätt. Vi skrattade och undrade varför i hela friden vi tagit extra pasta när Pernilla och Lam till och med visste att det var svårt att få i sig den normala, men vi tänkte att vi kunde sitta där länge. Sen helt plötsligt var all min mat slut och Lams mat var slut ungefär samtidigt. Jag vet inte hur det gick till, det tog bara slut. Pernillas mat också…borta. Jessica var den enda som inte orkade äta upp/hade vett nog att sluta.

Nu är det lite matkoma på den här sidan tangenterna och det var inte ens nästan nödvändigt att ha så mycket mat, men det var ju gratis så det hade ju varit dumt att inte ta chansen, för ärligt talat hur ofta har man chans att bli mätt i Japan?

Tråkigt nog verkar regnperioden verkligen ha slagit nu. Det vräker verkligen ner. Japan är rätt tråkigt när det regnar och vi är rätt klara faktiskt. Så då är det bra att man har saker som enorma pastamiddagar att se fram emot för att sätta lite guldkant på dagarna. Stort tack till Pernilla och Lam som visar oss de där guldkornen.

/Elin

(Poängteras bör att jag och Jessica delade på en 4000 yen-meny och Pernilla och Lam delade på en så vid ett tillfälle hade vi fyra pastatallrikar och två pizzor på bordet).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar