Springer runt på campus.

Det här med kruserna närmar sig en lösning. Jag vet inte riktigt hur det ska gå eller om jag kommer klara av det här, men jag hoppas verkligen att allt kommer fram i morgon när jag har möte med Chibas version av Helena.

Jag hade tänkt sätta in massa bilder på campus, men har än så länge bara tagit en så det får vänta en stund till. Hur som helst så känns det mycket större än Campus Valla, kan å andra sidan vara för att jag inte känner till det och husen är minst fyra (oftast fler dock) våningar.

Det finns mycket att titta på när man strövar omkring utan mål och mening på ett japanskt campus. Mest facinerad är jag av hoppreps-människorna som kombinerar dubbelhopprep med street dance och får allt att se så lätt ut. Jag skulle kunna stå och titta på när de tränar hur länge som helst. Studentliv har en helt annan betydelse på universitet verkar det som. Det är en samhörighet som vi bara låtsas ha i Sverige och alla ska vara med i en klubb eller förening. Jag är lite avundsjuk när jag jämför det med studentlivet i Linköping, våra studentföreningar är inte ens nästan så intressanta eller tuffa som det som finns här. Hemma är det nästan töntstämplat att vara med i en ren studentförening. Körerna slipper just undan tillsammans med skidföreningen.

Som med allt annat här så är informationen om klubbarna väldigt dålig, men om jag någon gång blir mer självsäker i min japanska ska jag i alla fall gå och titta på vad det är för något. Jag hade innan jag for hit tänkt spela bordtennis...vi får se om jag fortfarande tänker det när jag ser utbudet.

Japnskalektionerna har börjat idag och om Li eller Mats får för sig att snubbla in här så måste jag säga: Låt oss prata och lyssna på mer japanska!

/Elin