Tillbaks på ruta 1.

Rättelse till förra inlägget: Japanska studenter är INTE lediga bara för att det är universitetsfestival. De bara jobbar på annat vis.

Idag var första dagen på den 46:e upplagan av Chiba University Festival (千葉大際). Glad i hågen och utan förväntningar kom jag till skolan denna morgon (eller sen förmiddag, beroende på hur man väljer att titta på saken).

På lång väg märkte jag dock att saker inte var "som vanligt" eftersom studenterna var klädda anorlunda mot för vad de brukar vara. Visst, universitetsstudenter har ledig klädsel precis som i Sverige, men det var lite som om alla en dag skulle få för sig att ha snäppet finare/mer personliga vardagskläder. Det är hemskt svårt att förklara skillnaden, men den fanns där.Väl inne på campus var dock förändringen total. Inte minst för att det var soligt idag! Annars har det regnat en hel del på sista tiden.

Campus igår:
Campus idag:

Efter att ha vandrat runt en stund fann jag mig återigen i situationen att jag önskade mig "ett intryck åt gången". Det var för mycket att ta in, för mycket att se, för mycket att höra. Sen nöjde de sig inte med syn- och hörselsinnet utan blandade även in dofter som kom från alla möjliga och omöjliga matkombinationer som såldes i vartenda tält.

I varje tält representerades olika studentförreningar. Studentföreningar i Japan är helt annorlunda studentföreningar i Sverige och USA. Medan det i Sverige mest handlar om att anordna saker (läs: fester) för andra och i USA mest beundrasigsjälv-föreningar så handlar det i Japan om att renodla och förfina intressen. Det finns klubbar och föreningar för allt: a cappella-sång, tennis, fotboll, konst, film, manga, karate, jonglering, blommor, broderi, cosplay...you name it...och alla dessa klubbar och föreningar visade upp sig idag över hela campus. Tillråga på allt sålde alla någon form av mat och varje stånd hade minst en människa som stod och skrek "Irasshaimase!" ("Välkommen!"). Emellanåt blir jag så rädd för det här folket och deras...mentalitet? sätt att göra saker? värld?

Hur som helst så förstår jag mer än väl varför det inte kan vara lektioner under festivaldagarna. Ingen skulle kunna gå på lektionerna eftersom nästan alla var upptagna med detta. Sen, även om jag inte förstår deras världsuppfattning eller värderingar så måste jag imponeras av deras hängivenhet och ambissionsnivå.

Som avslutning vill jag visa er Hopprepsklubben...för vem säger att hopprep bara är för flickor på mellanstadiet?

/Elin