Var nyss och handlade, något jag kommit fram till är den "japanska situation" som jag är mest bekant med vid det här laget (sen kommer beställa på restaurang, gå på posten och andra spännande saker), men det är också dessa tillfällen som fortfarande förvånar mig mest.
I grönsaksavdelningen stod en ung japansk kvinna iklädd en kostym som måste beskrivas som korsningen mellan en kossa och en mjölkpiga för en porrfilm, hon log så där glatt som bara japanskor i korta kjolar kan göra när de helst vill gå och skjuta sig för att de tvingas ha på sig dessa hemska arbetskläder och stå och lyssna på jinglar som kan få hackspetten på julafton att verka emo. (Det här var dock föga förvånande eftersom det är ett normalt inslag i den japanska vardagen).
Hon räckte mig en liten mugg som jag tog emot mest för att inte gå in i den och skvimpa ut innehållet på golvet. Kände att det var en kall dryck och kalla drycker kan man ju egentligen inte få för mycket av i nuläget. Tittade ner i den och såg att det var varmchoklad (japp, det var så jag tänkte även om jag just konstaterat att det var kallt), det var jag ju inte jättesugen på. Aja, kunde ju inte inte dricka det och tog det som en shot när jag stod och tittade på groddar.
Det var Baileys! Baileys! Ko-flickan delade ut smakprov på Baileys mitt på lördagseftermiddagen mellan jordgubbarna och purjolöken! Eller ja, av plasfalskorna som stod bredvid ko-flickan att döma var det nog inte Baileys Baileys, men ändå...dela ut sprit så där...mellan jordgubbarna och purjolöken. Nåja, kanske var det en återställare jag behövde, för jag har inte ont i huvudet längre...eller ja, så var det kaffet eller vattnet eller maten...svårt att veta.
Baileys...tss...
/Elin
I grönsaksavdelningen stod en ung japansk kvinna iklädd en kostym som måste beskrivas som korsningen mellan en kossa och en mjölkpiga för en porrfilm, hon log så där glatt som bara japanskor i korta kjolar kan göra när de helst vill gå och skjuta sig för att de tvingas ha på sig dessa hemska arbetskläder och stå och lyssna på jinglar som kan få hackspetten på julafton att verka emo. (Det här var dock föga förvånande eftersom det är ett normalt inslag i den japanska vardagen).
Hon räckte mig en liten mugg som jag tog emot mest för att inte gå in i den och skvimpa ut innehållet på golvet. Kände att det var en kall dryck och kalla drycker kan man ju egentligen inte få för mycket av i nuläget. Tittade ner i den och såg att det var varmchoklad (japp, det var så jag tänkte även om jag just konstaterat att det var kallt), det var jag ju inte jättesugen på. Aja, kunde ju inte inte dricka det och tog det som en shot när jag stod och tittade på groddar.
Det var Baileys! Baileys! Ko-flickan delade ut smakprov på Baileys mitt på lördagseftermiddagen mellan jordgubbarna och purjolöken! Eller ja, av plasfalskorna som stod bredvid ko-flickan att döma var det nog inte Baileys Baileys, men ändå...dela ut sprit så där...mellan jordgubbarna och purjolöken. Nåja, kanske var det en återställare jag behövde, för jag har inte ont i huvudet längre...eller ja, så var det kaffet eller vattnet eller maten...svårt att veta.
Baileys...tss...
/Elin
Elin, har du gått o blivit festerist i Japan... NAJS! ;-)
SvaraRadera//Oscar