Så, idag valde jag att stanna inne istället för att gå ut och ha picknick med människor som uppenbarligen gillar mitt sällskap och vars sällskap jag inte har något emot heller. Som jag gnällt om att jag inte har folk att umgås med och när jag faktiskt har det så vill jag plötsligt inte längre. Jag är en mycket intressant människa emellanåt. Inte intressant på ett bra sätt utan snarare märklig.
Jag tror, hoppas, att det grundar sig i att jag är stressad inför måndagen då jag har fyra saker att lämna in till skolan, men jag vet inte. Hade det varit det kanske jag hade börjat vid det här laget?
Det är småjobbigt att gå i skolan när man inte är van längre, att producera saker som man varken har intresse eller ser vitsen av (mer än att få godkänt i kurserna, men det är ungefär lika motiverande som att gå på gym för att man ska må bättre när man är 63).
Jag vill nog vara ute i det fina vädret, med mina fina vänner...så jag ska göra en av läxorna och sedan ringa dem.
/Elin
Jag tror, hoppas, att det grundar sig i att jag är stressad inför måndagen då jag har fyra saker att lämna in till skolan, men jag vet inte. Hade det varit det kanske jag hade börjat vid det här laget?
Det är småjobbigt att gå i skolan när man inte är van längre, att producera saker som man varken har intresse eller ser vitsen av (mer än att få godkänt i kurserna, men det är ungefär lika motiverande som att gå på gym för att man ska må bättre när man är 63).
Jag vill nog vara ute i det fina vädret, med mina fina vänner...så jag ska göra en av läxorna och sedan ringa dem.
/Elin
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; det handlar om att man inte vill vara tvungen att vara ensam när man inte vill. Därför är man farligt nära att vara plåster till allt och alla i början, och sen är det skönt att vara ensam och pyssla på i sin egen takt! Jag sket valborg fast jag var bjuden på två saker och satt hemma och såg tv typ.. Det skulle jag aldrig gjort första veckan! ;)
SvaraRadera