15 juli 2009

Inage Alive!

Igår började sommaren officiellt i Japan, eller i alla fall i Chiba prefekturen, enligt vår lärare. Igår började också en festival som mig veteligen håller på till på lördag. Vad festivalen egentligen handlar om vet jag inte, det är ju Japan så det kan vara vad som helt egentligen. Inte minst då centrum för festivalen var shintotemplet som ligger halvvägs till stranden.


Om ni inte vet det ännu så är Inage en liten håla i japanska mått mätt. Om Tokyo skulle vara Stockholm skulle Inage inte ens vara Sävastön, så litet är Inage i jämförelse med andra japanska företelser. Den här festivalen är en folkfest, det kryllar av människor överallt och från stationen och hela vägen ner till templet är det matstånd (och ett och annat leksaks- och godisstånd) där man kan köpa allt från fiskpinnar och bollar med bläckfiskarmar i till majskolvar och kebab.

Alla typer av människor fanns i massan av folk som sakta, sakta rörde sig ner mot templet. Ju närmare man kom desto mer liknade det besöket jag och resten av familjen Essner gjorde till Asakusa två dagar efter nyårsafton. Så vad i hela friden ska jag till Tokyo för igen om jag kan trängas med lika mycket folk, på lika liten yta i Inage?




Det här är i början av festivalgatan och det är därför det är så glest med folk, men det var den enda filmen jag fick där man faktiskt kunde se mer än huvud och ryggar. Min kamera är kass, men det syns ändå vilken mångfald av människor som var här. Mammor med sina barn i kimono, high school ungar i sina uniformer och skolväskor, barnvagnar, väninnor i matchande kimonos, uppklädda småflickor och uttråkade små pojkar. Det fanns kimonos (eller egentligen var det väl yukator då) på alla åldrar, från småbarn som knappt kunde sitta upp i vagnen till nästan lika små krokiga gummor. I mitten var det sjuåringar som sprang omkring och slog varandra med sina solfjädrar, high school ungar som satt på huk och pratade i sina mobiler, hemmafruar med barn att hålla reda på, fäder som bar på sovande barn, förlovade par, syskongrupper...det var yukator på alla! Kvinnorna helt klart överrepresenterade, framförallt i gruppen 15+ till pensionär. De som ändå hade på sig sina blev blängda på av andra män som gick där med sina uppklädda kvinnor...antar att de såg dem som förrädare som fick dem själva att framstå i dålig dager som inte gett med sig och klätt upp sig.




Samtidigt, i en annan del av Inage:



Det starka ljuset är Daily Y...och oroa er inte, de har haft den här koden på dörren i så många år att alla kan den ändå ;)

/Elin

1 kommentar:

  1. Är det bara jag som, när jag ser det stå ihop så där, vill uttala alive med samma betoning som när man säger Inage?

    I-na-ge A-li-ve. :D

    SvaraRadera